LABBRAPPORTER

För att visa dina labbresultat i biologi, fysik och kemi och att du förstått vad labben handlar om, ska du i de flesta fall lämna in en labbrapport. Detta kan göras på lite olika sätt beroende var i kursen du är och vad labben handlar om, men anvisningar för en full labbrapport finner du här tillsammans med några exempel på hur det kan se ut för de olika bedömningarna.

En viktig övning, både för fortsatta studier och arbetslivet är att följa anvisningarna om inlämningen – finns det ett datum skall det följas, så planera din tid! Lämnar du in labbrapporten för sent, kan du inte räkna med att du får den kommenterad och bedömd, eller att den använda i ditt samlade betygs-underlag.

ANVISNINGAR

En labbrapport tjänar (minst) tre syften. För det första hjälper det dig som elev att sortera dina kunskaper, och verkligen fundera över vad det är du lärt dig. För det andra, visar det mig som lärare att du använt dina kunskaper och att du kan dra slutsatser av det du observerat. För det tredje, skall laborationsrapporten kunna användas som en slags laborationshandledning för andra som vill göra samma försök. Det är precis så professionella vetenskapliga artiklar fungerar. Man börjar med att beskriva varför man har gjort ett visst försök, därefter hur man gjorde försöket så att andra kan upprepa det, och slutligen redovisas de resultat man fick, och vilka slutsatser man drar av det. För att underlätta detta, finns det några regler man måste följa. Dessa kan skilja sig åt något, men grundprincipen är ändå den samma i alla naturvetenskapliga sammanhang.

Här följer några allmänna råd och förklaringar till vad som bör finnas med i en bra laborationsrapport. Observera att detta är en mall som täcker det mesta i rapportskrivarväg i naturvetenskapliga ämnen. Alla rubriker behöver därför inte alltid finnas med, bara det man har gjort redovisas. Mätvärden, beräkningar och resultat måste redovisas detaljerat. För övriga rubriker beror det på vad det är rapporten handlar om. 

Språket i en labbrapport

Det naturvetenskapliga språket är kort och koncist. Ett vardagligt språk brukar använda fler ord för att beskriva samma sak, så försk att skriva så koncentrat som möjligt och stryk allt som kan ses som utfyllnad. Språket ska också vara neutralt och lätt att förstå för den som rapporten är riktad till – den ska framhäva undersökningen och inte vad du själv tycker. Det är därför viktigt att vara medveten om vem som är målgrupp för rapporten – i de flesta fall kan du tänka dig en "normalperson" som befinner sig på samma utbildningsnivå som du själv. Du måste alltså tänka dig in i detta scenario så att du inte förklarar självklarheter, använder för svåra bergrepp eller förutsätter teoretisk kunskap som läsaren sannolikt inte har.

En del anvisningar för labbrapporter hävdrar att man inte ska använda pronomen (jag, vi, etc.) i texten utan genomgående skriva i passiv form (blandades, värmdes och utfördes, etc.). Detta är en form som är ovanlig i språket, så texten riskarerar att då bara bli klumpig och svårläst. Försök istället att använda dig betydligt mer av passiv form och mindre av jag och vi än i andra texter. 

Under rubrikerna ”Metod” och ”Resultat” använder man oftast inga pronomen alls. Det är ju undersökningen som står i fokus och inte den som utför den. Formulera därför konstateranden utan att tala om att det är jag eller vi som tänker, tycker eller observerar någotnågot.

Det är också vikigt att använfa relevanta fackord i rapporten. Fackorden är mer exakta och detaljerade än vardagsspråket. Ofta finns till exempel särskilda beteckningar för utrustning och instrument som används i laborationen och det är viktigt att använda dessa rätt. Att använda neutrala ord innebär till exempel att inte använda slangformer av vanliga verb. En del av dessa verb används ganska neutralt i vardagligt språk, men de passar inte in i en labbrapport. 

Titel (Rubrik)

Titeln ska på ett tydligt men mycket kortfattat sätt visa vad rapporten handlar om. Titeln kan åtföljas av en med förklarande underrubrik. Titeln ska helst stå på en egen sida och kallas då titelsida eller försättsblad. Illustrera gärna titelsidan med en egen blid av försöksuppställningen. Författare, evenetuella medlaboranter, klass och datum för laborationen ska också stå här, tillsammans med namn och logga för skolan/intitutionen.

Var noggran med din titelsida, det är denna som ger läsaren det första intrycket.

Syfte och frågeställning(ar)

Här redogör du för syftet. Vad ville du undersöka med laborationen?

Syftet med laborationen var att med hjälp av titrering bestämma salthalten i ett okänt havsvattenprov med hjälp av Mohr-titrering.

Frågeställningar:
·   Vilken är kloridjonkoncentrationen i vattenprovet?
·   Vilken är den totala salthalten i vattenprovet?

Hypotes

Med hjälp av teorin och frågeställningen går det att göra en hypotes, en intelligent gissning, för vad resultatet kommer att bli. Observera att detta inte ska vara en efterkonstruktion. Vid vissa laborationer är utgången given och då behövs ingen hypotes.

Hypotes
Vi vet vattenprovet kommer från ytan utanför Lysekil. Boken "Mäta vatten" anger salthalten i denna del av Skagerack till 20 - 25 promille, vilket innebär att vårt resultat borde ligga inom detta intervall.

Teori

Här presenteras en kortfattad sammanfattning av den teori som ligger till grund för laborationen och som behövs för analysen. Hänvisa gärna till motsvarande avsnitt i läroboken eller annan facklitteratur. Eftersom det inte är din egen kunskap som ska redovisas här är det viktigt att redovisar var du hämtat information och att du gör riktiga referenser till dessa källor. Använd också gärna reaktionsformler eller formler för beräkningar. I diskussionen (se nedan) återkopplar du till den teori du gått igenom här. Syfte och teori kan slås samman till en rubrik och kallas då Inledning.

En genomgång av hur man gör referenser finns här. Observera att inom naturvetenskap och medicin används i stort sett alltid Harvard- eller Vancouver-systemet, vilket du också ska göra på det Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet.

Metod och utförande

Här redogör du för försöksuppställningen och för hur försöken gått till. Ibland kan du behöva rita en figur. Din beskrivning bör vara så utförlig att en intresserad läsare själv utifrån din metodbeskrivning skall kunna genomföra laborationen. Redogör för hur du gick tillväga för att lösa uppgiften. Vad la du upp för en arbetsplan? Följde du den, eller blev det förändringar? Här redovisas också mätningarna i tabell och/eller diagramform. Utelämna inga mätresultat. De behövs för att avgöra om analysen gjorts på ett bra sätt. Redovisa också dina iakttagelser, till exempel att “indikatorn slog över till rött då vi tillsatt 13,45 cm3 natriumhydroxid, pH var då 6,3”.

Säkerhet

Under denna rubrik beskriver du vilka säkerhetsproblem som finns med de kemikalier eller apparater du använt, vilken skyddsutrustning som användes och hur resterna behandlades (och varför).

Beräkningar

Här redovisas beräkningar utförda med hjälp av mätvärden. Det kan vara beräkningar på räknaren med formler från teoriavsnittet, analys av diagram (t ex riktningskoefficienter) eller datorberäkningar. Förklara alltid vad du gör. Hänvisa gärna till teoriavsnittet. Ibland är det lämpligt att använda gemensam tabell eller diagram för mätvärden och beräknade värden. Då hänvisar man till denna både från Metod och Beräkningar.

Resultat

Här redovisas och sammanfattas vilka resultat man fått. Ibland kan Beräkningar och Resultat slås ihop (kallas då Resultat). Redan innan du genomför försöken bör du fundera på hur resultaten skall redovisas – tabell, diagram, vilka beräkningar behöver göras och hur skall de redovisas, finns det ett teoretiskt värde och hur skall avvikelser från detta visas, hur skall rena observationer om till exempel färgförändringar visas, etc. Gör det enkelt för läsaren!

Diskussion

Detta är enda stället i rapporten där man kan spekulera lite. Här kommenteras och tolkas resultaten. Vad betyder detta? Stämmer det med teorin? Om inte, vad kan det bero på? Vilka felkällor har vi (inte den “mänskliga faktorn”) och hur värderar du dessa? Finns det några inneboende svagheter i den metod ni valde att använda, och som gör att resultatet kanske är lite osäkert? Hur skulle ni kunna förbättra ert resultat? Jämför gärna de resultat du fick med dina kamrater! Varför fick ni samma/annorlunda resultat?

Slutsats

Sammanfatta och kommentera dina slutsatser från hela laborationen. Genom att läsa inledning och slutsatser skall man kunna få en god bild av laborationen utan att gå in på detaljer.

Några avslutande tips

• Glöm inte att rapporten skall innehålla svaret på de frågeställningar som finns i syftet för labben. 

• Det är bättre att man ritar figurer och diagram för hand än att man lägger ner orimligt lång tid på att lära sig datorprogram för det. Figurer kan antingen läggas in där de hör hemma i texten eller samlas sist. Numrera alla figurer och hänvisa till numret i texten. Glöm inte enheter, såväl i resultat som i tabellhuvuden och på axlarna i diagram.

• Rent allmänt förväntas rapporten fylla de vanliga normerna för en god vetenskaplig skrift när det gäller disposition (försättsblad, innehållsförteckning, inledning, kapitelindelning, avlutning, referenser, bilagor), korrekt språkbruk (meningsbyggnad, ordval, kommatering) och saklighet (korrekta uppgifter). Skriv enkelt och ledigt men koncist (ej talspråk). Gör en attraktiv layout (formatering, tabbar, rubriknivåer). Använd diagram och figurer, men de ska vara informativa och inte svårtolkade.

• Tänk dig att du skriver för en naturvetenskapligt allmänbildad person på samma teoretiska nivå som du, men som inte har gjort labben. Rapporten ska hjälpa denna människa förstå hur du genomfört labben (till exempel vilken utrustning eller kemikalier som använts, hur labben utförts, hur resultaten tolkas, etc.) – utan att hänfalla till att förklara banaliteter (till exempel vad en byrett eller voltmätare är).

• En av de vanligaste frågorna om labbrapporter är "Hur många sidor?" Denna fråga är omöjlig att svara på. Sidantalet beror helt på vad labben handlar om, men en vanlig labbrapport behöver sällan vara på mer än 5-10 sidor inklusive titelsida. Språket skall vara kort och koncist!

Glöm inte referenser!  Detta gäller även om du infogat bilder som inte är dina egna.

Det är din text och dina tankar som skall redovisas, men tyvärr är det allt för många som försöker ta genvägar genom att kopiera, helt eller devis, andras labbrapporter. Räkna därför att allt som du lämnar in kommer att granskas för kopiering genom till exempel Urkund.

Bedömning

Som nämndes i inledningen, är labbrapporten inte bara till för att du ska få tillfälle att reflektera över vad du gjort, utan det är även ett sätt att kontrollera att du förstått teorin bakom labben och att du kan dra slutsatser av de observationer du gjort. Läser du betygskriterierna, ser du att just förmågan att analysera och göra egna tolkningar baserade på fakta är viktiga för de högre betygen. Ditt praktiska arbete och labbrapporten kommer därför att bedömas enligt nedastående kriterier, men enskilda labbrapporter kommer inte att betygsättas – kriterierna är till för att du skall veta vad som behöver förbättras. 

Nivå 1 – labbraporten är godkänd, men det finns utrymme för förbättringar, speciellt när det gäller diskussionen
Nivå 2 – du har gjort en labbrapport som är på god väg, men det finns finns utrymme för förbättringar
Nivå 3 – detta är en bra labbrapport som svarar mot alla de kriteier som ställts upp.

Motsvarande gäller för det laborativa arbetet.

I betygskriterierna för både biologi, kemi och fysik framgår det tydligt att du som elev skall visa att du kan genomföra experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt och hantera kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. De naturvetenskapliga ämnena är både teoretiska och praktiska!

NÅGRA EXEMPEL

Nedan finns tre kommenterade labbraporter av olika kvalitet. Använd dessa som exempel när du själv skall sammanfatta dina experiment i en godkänd labbrapport, men anse inte att du är färdig innan du kontrollerat din text mot bedömningsmatriserna ovan.

En avslutande rekommendation

Många elever, inklusive så kallat högpresterande, ser labbrapporter som en onödig komplikation i skolarbetet som tar mycket tid. Detta är tyvärr en våldsam tankevurpa, som visar på att man inte är ute efter förståelse. Se istället de praktiska övningarna och rapportskrivandet som en viktig del i lärandet, där teorin kommer till liv och befästs. Förstår du både teori och praktik, har du inga problem med prov och betyg. Utan godkända laborationer och labbrapporter kan du inte uppfylla betygskriterierna för godkänt. För de högre betygen måste du visa att du kan labba och redovisa dina resultat på samma nivå som dina teoretiska kunskaper. Ta därför denna del av kurserna på allvar!