OPPONERING

När det gäller vetenskapliga arbeten kommer du liksom alla vi andra aldrig att kunna betrakta dig som fullärd. Kritiken vi ger och kritiken vi får ta när det gäller det vetenskapliga material vi producerar skall syfta till att förbättra arbetet och vår egen kapacitet som vetenskapsmän och människor. Det finns givetvis både bra och dålig kritik; ibland är den ena förklädd till den andra. Det är emellertid oerhört viktigt att inse att den kritik vi får syftar (förhoppningsvis) till något positivt. Det kan ibland kännas tungt att få tillbaka ett manuskript som är fullt av korrigeringar och frågetecken. 

Julius Hübner Disputation, WikiMedia.
Julius Hübner Disputation, WikiMedia.

Att ge kritik

Hur går vi då bäst tillväga när vi ger kritik? Ett sätt att göra detta är att sätta sig in i den andre personens situation: hur skulle du själv vilja bli kritiserad? Det är naturligt att närma sig ett manuskript precis som när man läser en ny artikel – manuset skall ju till slut fungera på samma sätt. Först bläddrar man igenom artikeln för att bilda sig en uppfattning om arbetets omfattning, dess struktur och hur det är upplagt (figurer, tabeller etc.). I samband med detta läser man igenom sammanfattningen. Denna skall ju ge en bra bild av vad arbetet syftar till samt vad som författaren anser är viktiga slutsatser. Artikelns innehåll kan sedan vägas mot det som står i sammanfattningen och skillnader mellan artikel och sammanfattning visas för författaren.

Sedan börjar genomläsningen. Det är viktigt att du vid genomläsningen har pennan i hand och kan skriva ned dina upplevelser allt eftersom läsningen fortgår. Så fort du kommer till en plats där du tappar tråden, bör detta noteras. Anledningen kan antingen vara att du saknar vissa kunskaper för att förstå det skrivna eller att författaren inte skrivit på ett tillräckligt tydligt sätt. Båda fallen utgör situationer som författaren kan vara betjänt av att veta om; denne vill ju nå ut med sina idéer. När du kommer i denna situation är det lämpligt att försöka förklara för författaren vad du tycker är oklart samt att, om du kan, ge förslag på förbättringar.
Det absolut viktigaste är dock givetvis att mottagaren av kritiken kan uppfatta vad som sägs i din genomgång. En klar och konsekvent genomförd genomgång av arbetet är alltså viktig.

Många arbeten avslutas med en formell opposition. Man utser då en opponent till arbetet, som får en viss tid på sig att läsa igenom rapporten och förbereda sina synpunkter. Dessa förs sedan fram på ett seminarium enligt nedanstående riktlinjer.

Opposition

Din roll som opponent

Som opponent ska du ha läst din klasskamrats arbete noggrant och kunna ge tips om hur arbetet kan bli bättre. Opponeringen är inte till för att du ska försöka fälla den andres arbete utan för att höja kvaliteten på arbetet genom att komma med konstruktiv kritik och feedback. Det innebär alltså att om man har någonting man tycker att personen behöver förbättra så ska man komma med förslag på förändring, och inte bara säga att något är otillräckligt.  Du som opponent bör tänka ”Hur kan man förbättra det här arbetet?”. Som skribent får du lov att svara på den kritik som ges, om du vill visa examinatorn att du haft en god tanke med det som blivit kritiserat. Du kan även hålla med om kritiken om du anser den relevant då det visar att du kan hantera kritik.

Opponeringens struktur

Respondenten (författaren) inleder med en kort genomgång av varför man valt ämnet, hur man arbetat och vad man kommit fram till. Detta följs av kända brister som skall rättas till, till exempel
• Formella synpunkter. 
• Rättelser av olika slag. Kan gälla disposition, referenser, innehållsförteckning, källförteckning, språk etc. 
• Synpunkter på innehåll i vissa delar. 

Opponentens genomgång

Opponenten börjar med positiva synpunkter, till exempel – Det har varit intressant och lärorikt att läsa. Författaren har lagt ner ett stort arbete, har strävat efter att klargöra och finna svar på sina frågor, har arbetat målmedvetet för att belysa problemet etc.  Opponenten gör därefter en kort sammanfattning av rapportens syfte, frågeställningar, metod, resultat och de slutsatser som dragits. Efter opponentens beskrivning får författaren bekräfta om beskrivningen var korrekt och eventuellt lägga till något.
och frågar sedan författaren om denne tycker att sammanfattningen är korrekt. Därefter följer den egentliga opponeringen.

Formella synpunkter

Disposition, referenser,  innehållsförteckning, källförteckning, språk etc. 

Synpunkter på innehåll

Hur har författaren löst uppgiften? Har hon/han lyckats besvara sina frågor? Är källorna relevanta? Har källorna tolkats rätt? Är resonemanget klart? Har viktig information utelämnats? Har onödig information tagits med? Bygger slutsatserna på redovisade fakta eller presenteras allmänna antaganden och åsikter som inte har stöd i materialet? 

Det är svårt att kritisera utan att såra, speciellt om man lagt ner mycket arbete och sedan blir “sågad”. Oppositionen skall vara konstruktiv och föras i form av ett samtal, där respondenten ges tillfälle att besvara eventuell kritik. Ett tips till dig som är opponent – Ställ frågor till författaren om hur hon/han TÄNKT istället för att tala om att det är FEL! 

Opponeringsmall

När du förbereder dig inför opponeringen läser du igenom författarens rapport och ger kommentarer utifrån anvisningarna nedan. Observera att du som opponent blir betygsatt på hur väl du opponerar.

En stark rekommendation är du själv använder denna mall när du skriver din uppsats. Det är svårt att glömma något då!

Tid för komplettering

Normalt får författaren ett par dagar på sig efter opponeringen att komplettera rapporten. Syftet är inte att skriva om hela texten, utan bara att justera den med tanke på de synpunkter som kommit fram.