REFERENSSYSTEM

När du skriver en vetenskaplig text, måste allt innehåll som du inte står för själv tydligt anges var det kommer ifrån. Detta kallas att man gör referenser och sättet man gör detta på varierar med vilken akademisk disciplin man rör sig i. 

Grundregeln här är att alla dokument som du refererar till i texten måste finnas med i referenslistan på ett fullständigt sätt. Reglerna för detta är mycket välformulerade och skall följas strikt. Den vetenskapliga litteraturen använder tre olika huvudsystem för referenserna, vilka presenteras nedan.

Notsystem
Detta är det äldsta sättet och bygger på att man anger referensen med en upphöjd siffra och sedan finns det en fotnot längst ner på sidan. Det vanligaste är Oxfordsystemet, som idag främst används inom humaniora och juridik. Eftersom detta system inte används inom naturvetenskapen, skall vi inte gå igenom det här.

Parentessystem
Här använder man istället parentes efter referensen ofta med författare och årtal, som hänvisar till en källförteckning sist i dokumentet. Det finns många varianter på detta, till exempel Harvard och APA, där det senare är det mest utvecklade. Parentessystem används inom ett brett spektrum av discipliner i allt från humaniora till naturvetenskap.

Siffersystem
Detta liknar parentesystemen, med skillnaden att man bara anger en siffra i parentesen som hänvisar till källförteckningen sist i dokumentet. Det finns många varianter även på detta, till exempel Vancouver, AMA och IEEE. Siffersystem används främst inom medicin, naturvetenskap och teknik.

Parentessystemet

Här anger man författarens namn och publiceringsår för skriften inom parentes direkt efter referensen. Detta är det vanligaste systemet idag inom naturvetenskapen. Några exempel:

I en studie av fytoplankton (Svensson, 1998)...
Svensson (1998) visade...
År 1998 publicerade Svensson (1998) en studie av...

Om samma referens återkommer flera gånger i texten räcker det att exempelvis skriva …Svensson visade också… i fortsättningen. 
Om det finns flera författare till samma primärkälla kan det räcka med att skriva namnet på den författare som står först, till exempel Svensson et al. (med flera).

Är referensen mycket viktig, till exempel en tabell, skall sidanvisning finnas. Myndigheter och organisationer behandlas på samma sätt som personer i referenserna, men vanliga förkortningar kan användas (WWF, SNF, LO, etc.)

I referenslistan skriver du sedan enligt nedanstående mall:

Svensson, S (1998). The Distribution of Marine Phytoplankton in the Gullmar Fjord (Sweden). Advances in Marine Ecology. 36, 9-13.

Observera indraget för rad två och tre. Om referensen kommer från en bok ersätter du artikelns titel med bokens titel (kursivt) och tidningens namn med förlagets namn.

Notsystemet
Här gör man en markering direkt efter referensen och sedan en förklaring till denna längst ner på sidan. Förekommer mest i humanistiska texter. Några exempel:

I en studie av fytoplankton1 visades att...

Längst ner på sidan anger du sedan var du hittat referensen.
__________________________________
1) Svensson, S (1998). The Distribution of Marine Phytoplankton in the Gullmar Fjord (Sweden). Advances in Marine Ecology. 36, 9-13.

Citat

När man exakt återger en text från ett annat dokument, och samtidigt tydligt markerar den kopierade texten och anger källan, kallas det citat. Markering av citat kan till exempel göras genom: 
• textstycket omges av citeringstecken
• marginalindrag av textstycket (både höger och vänster)
• kursiverad eller fet stil 

Exempel:
Min farmor brukade säga att ” allting var bättre förr”.

I Göteborgs Posten den 20 april 2003 skrivs i en notis att
I en nyligen framförd doktorsavghandling i National-ekonomi på Göteborgs Universitet framhålls vattnets stora betydelse för sjöfarten i Bohuslän under sillfiskeperioderna.
Om man exakt skriver av text från en artikel eller en bok utan att ange källan, kallas det plagiat eller stöld. Kom också ihåg att texten måste återges exakt!

Anledningar till att citera kan vara att:
• man vill hänvisa till ursprungskällan 
• man kan själv inte hitta en bättre formulering 
• man vill visa likheter. Exempelvis att kända auktoriteter har samma åsikt som du, eller att du vill visa motsägelser, till exempel att det finns olika åsikter om samma sak

Om man har intervjuat en person och vill återge delar av intervjun i skriftlig form måste man låta den intervjuade personen godkänna texten innan den publiceras. Intervjutexten skall tydligt markeras och källan anges.

Bilagor

I vissa fall kan det vara befogat att avsluta med viktiga dokument för arbetet, till exempel frågeformulär, fullständiga ritningar av försöksuppställningar eller förklaringar av komplicerade matematiska formler. Dessa skall förses med titel (Bilaga 1, osv,).

Tidningsartiklar och internet

För information hämtad på internet blir det lite mer komplicerat och det finns inga vedertagna regler för hur det skall göras. Det är dock mycket viktigt att du redovisar exakt var du hittade din information. Det räcker alltså inte att till exempel bara hänvisa till Naturvårdsverkets hemsida, utan exakt URL måste redovisas. Eftersom hemsidor ständigt förändras och uppdateras skall även datum anges. 

I naturvetenskapliga sammanhang förekommer sällan referenser till hemsidor eller allmänna tidskrifter, men på gymnasiet förlitar sig tyvärr många på webben vid litteraturundersökningen. Försök använda dig av vederhäftiga sidor, som myndigheter, istället istället för populära ”allvetande” sidor, som till exempel wikipedia eller personliga hemsidor! Om du nu ändå vill referera till sådana källor gäller nedanstående exempel.

Ahlberg, J. (2004) Jonas Webresurs http://www.jonasweb.nu/sjöfart. Hämtat 2004-10-13.

Nilsson, A. (2001). Vattnets betydelse för sjöfarten i Bohuslän. Göteborgs Posten, 01-08-30, s. 2.

Siffersystemet

Här använder man sig av siffermarkeringar i den löpande texten för att visa motsvarande originalkälla i referenslistan, till exempel:

I en studie av fytoplankton(1) visade att...

I referenslistan står det sedan:

1. Svensson, S (1998). The Distribution of Marine Phytoplankton in the Gullmar Fjord (Sweden). Advances in Marine Ecology. 36, 9-13.

Avslutande kommentar

Du har nu de verktyg du behöver för att göra en bra undersökning och redovisa denna på ett korrekt sätt. Är du osäker finns bara en lösning – fråga! Att gissa eller chansa brukar inte vara en speciellt framgångsrik metod.

Det är också mycket viktigt att vara ärlig. Vi är alla medvetna om att fusk förekommer, och det kan kanske ibland kännas frestande att ta genvägar. Du kan dock räkna med att förr eller senare bli avslöjad, så ta inte detta för vana. Fusket kan bestå i allt från plagiat av hela eller delar av andras arbeten till att man ”justerar” sina undersökningsresultat så att de bättre passar den uppställda hypotesen. Ärlighet vara längst – och gör dessutom att du sover bättre på nätterna.

Bra länkar

Det kanske låter klumpigt, men det kan hända att du får olika instruktioner för hur referenserna skall anges beroende på vilket ämne det gäller. Det är så verkligheten ser ut, men vad du i grunden gör är samma sak oavsett vilket system du skall använda – du gör en tydlig åtskillnad mellan vad andra kommit fram till och vad du står för själv.

Sätt dig därför in i dessa tre grundsystem så att du har en allmän förståelse för dem. När du sedan själv väljer eller bli anvisad system skall du vara konsekvent i användningen.