TILL DIG SOM VALT NATURVETENSKAPSPROGRAMMET

Du har medvetet valt  det mest utmanande teoretiska gymnasieprogrammet. När du gjorde ditt val hade du säkert drömmar om ett yrke med hög status och bra betalning. Det finns många vägar dit och livet är inte spikrakt. Det Naturvetenskapliga programmet kan ta dig dit, men dröm och verklighet är ofta två helt olika saker.  Är dina drömmar realistiska? 

Vad är framgång och berömmelse?

På frågan – Varför valde du Naturvetenskapsprogrammet? blir ofta svaret – Jag vill ha ett bra, välbetalt och prestigefyllt jobb som läkare, forskare eller ingejör. Detta är helt fel ingång. Utan intresse för det du gör kommer du inte att bli bra på det och du kommer hela tiden att längta efter något annat.  Även om det inte går att lämna hjärnan helt utanför diskussionen, måste du följa ditt hjärta. Personer i din omgivning kan få ha åsikter och ge råd, men det är ditt val och det är du som kommer att få leva med detta val. Tänk därför igenom ditt gymnasieval ordentligt. Det är många före dig som kommit på att titlar, status och pengar betyder lite – det är viktigare att man trivs med det man håller på med och trivs man blir man också bra på det.

Man lär sig inget i skolan – man lär sig för att man intresserad.

Okänd filosof

Det krävs målmedvetenhet och uthållighet

Eftersom du valt Naturvetenskapsprogrammet, har du säkert haft det ganska lätt i högstadiet eller åtminstone fått relativt höga slutbetyg i årskurs 9. Detta kommer inte att hjälpa dig speciellt mycket på gymnasiet. Du kommer snabbt att upptäcka att Naturvetenskapsprogrammet är betydligt mer utmanande än något du varit med om i grundskolan.  Ibland kan det till och med kännas helt hopplöst. Du har då två val: 1) ge upp och byta program, 2) börja jobba ordentligt. Förvänta dig inte att det räcker att vara med på lektionerna för att klara av proven. Du kommer att vara schemalgd runt 23 timmar i veckan och du måste lägga minst lika mycket tid själv, alltså en arbetsvecka på 45-50 timmar. Du inser säkert att det då blir svårt att kombinera studier på Naturvetenskapsprogrammet med fritidsaktiviteter som kräver mycket uppmärksamhet –  du kommer att hamna i situationer där du måste besluta dig för vad som är viktigast.  Cicero hade rätt, även om hans kloka ord skrevs för över 2000 år sedan. Läs även artikeln om Zlatan.

Litterarum radices amarae, fructus dulces.

Cicero

Nyckeln heter passion

Man måste tycka om det man gör för att bli bra på det. Tänk efter själv – vad är du bäst på? Då menar jag inte i skolan, utan allt. Det är möjligt att du aldrigt tänkt denna tanke, men när du funderat ett tag kommer du säkert på något och svaret blir oftast något du inte har någon formell utbildning i. Du blev bra på det för att du ville och har man tillräcklig motivation lär man sig oavsett om det finns en lärare eller inte. Det finns en sanning i branschen som lyder –  Man kan inte lära ut, man kan bara lära in.  Läraren kan inte tvinga in kunskap, bara leda eleven framåt. Det är också detta som det grekiska ordet pedagog betyder – leda barnet. Det är därför problematiskt om du väljer Naturvetenskapsprogrammet utan att du har ett brinnande intresse för biologi, kemi, fysik och matematik. Det finns många sätt att få utlopp för detta intresse utanför skolan, till exempel Fältbiologerna, Unga Forskare och föreningar för specialintressen som fågelskådning, geologi och astronomi. Eller varför inte skapa en forskargrupp på skolan – det är nog inga problem att få någpn lärare att ställa upp på extra handledning utanför ordinarie schemalagd tid!

Man kan leda kamelen till vattnet men inte tvinga den att dricka

Gammalt ordspråk från de centrala delarna av  Lounktburtiztan

Livet är orättvist

I områden där det finns många gymnasieskolor att välja mellan brukar det vara allmänt känt bland eleverna var det är lätt att få höga betyg. Oftast hänger detta i hop med skolor som har låg status. Varför väljer man då denna typ av skolor – man blir ju medvetet dubbelt lurad eftersom man får både för höga betyg och lite kunskap?  För mig är det en gåta, men det är ändå lätt att se ett antal rationella förklaringar till varför man medvetet begår denna dumhet:

  1. Tryck hemifrån gör att man måste gå det Naturvetenskapliga programmet för att studera till något fint på universitetet, men man inser sina egna begränsningar måste därför ta denna genväg. 
  2. Glädjebetyg i grundskolan ger falska förhoppningar om en kapacitet som egentligen inte finns. Du har insett detta och tar det lättaste alternativet.
  3. Du bryr dig inte om kunskaper, bara betyg. Detta måste vara den högsta formen av dumhet. Den image du försöker skapa kommer förr eller senare att genomskådas – är du beredd att ta denna förnedring?
  4. Ren lathet. Du vill inte lägga ner den tid som behövs för att nå tillräckliga kunskaper på en bra skola, utan bara chilla i tre år till.

Korrekta lärare och de snällaste lärarna! De ger dig belöning för din ansträngning att nå föreskrivna kunskaper så att du kan tillgodogöra dig utbildningen på universitetet. Studenter som kommer från skitskolor hoppar av för att de inte har tillräckliga förkunskaper! Det finns inga genvägar till kunskap och färdigheter.

Välj gymnasieskola med omsorg, speciellt om du har gått i en grundskola med dåligt rykte. Risken finns att du är dubbelt lurad – alldeles för höga betyg och lite kunskaper. Gör inte samma misstag i gymnasiet – det är möjligt att du får lättare att komma in på din drömutbildning på universitetet, men du har för lite förkunskaper för att klara av den. Genvägar är akademisk doping – var säker på att du kommer att bli avslöjad! Glädjebetyg är som att kissa i sängen – det blir varmt och skönt i början, men ganska snart blir det bara obehagligt.

Hur blir man bra på något?

Oavsett om det gäller att  lära sig ett musikinstrument, att bli bra på en idrott eller att bli nobelpristagare i kemi räcker det inte med bara drömmar. Det finns många människor som har talang för många olika saker, men det är inte alla som klarar av att slipa sin förmåga till den grad att man blir bäst, eller ens bra. Det påstås att det krävs 10 000 timmar för att bli verkligt bra på något.  Räkna ut hur många dagar detta blir! Här är några tips på vägen till framgång:

  1. Älska det du gör – en stor passion för det du gör är en förutsättning för att du ska lyckas bättre än alla andra. Det är den drivkraften som får folk att utföra underverk.
  2. För att bli bra/bäst krävs det ett gediget engagemang i det du vill lära dig genom att sluka den information på ämnet som finns. Läroboken i ämnet räcker inte utan prenumerera på en naturvetenskaplig tidskift, gå med i en förening, låna böcker på biblioteket och ge dig ut i naturen för att uppleva allt det fanstastiska som du läser om 
  3. Satsa på kvantitet till en början. Kvaliteten kan komma senare. När man ska lära sig något nytt kommer det många gånger att bli fel. Detta innebär att att du skall se till att göra så många övningsuppgifter som möjligt. Läroboken kanske inte räcker till – fråga då läraren efter fler uppgifter!
  4. Utvärdera ditt eget lärande. Ställ hela tiden frågor som "vad gick fel den här gången och hur gör jag det bättre?". En person som älskar sitt ämnesområde ser värdet  med att ta reda på hur man förbättrar sig själv. I detta läge är betyg ointressant, det är mycket viktigare att du lär dig fundera över ditt eget lärande. Och skyll inte misslyckanden på någon annan. Om du misslyckas finns alltid orsak och lösning hos dig själv – hur ofta har du hört Zlatan skylla en dålig insats på tränaren, medspelarna eller vädret?
  5. Var också noga med att inte låsa fast dig i tankegångar som "varför är jag inte bra?" utan fokusera på problemlösning. Grubblerier tar bara onödig energi, men det är möjligt att du förr eller senare måste rannsaka dig själv – det Natur-vetenskapliga programmet var kanske inte rätt val för dig??
  6. Hitta rätt grupp. Människor utvecklas snabbast i grupp. Genom att ansluta sig till andra människor som vill samma sak som du kan ni lyfta varandra. Dåliga skolor ger därför inte speciellt mycket inspiration till elever med höga ambitioner.
  7. Bestäm dig för vad som är viktigast. Du kan inte bli bra på allt och det går definitvt inte att ha en seriös satsning på det Naturvetenskapliga programmet och samtigt hålla på med idrottande eller andra engagemang utanför skolan som tar mycket tid. Vad är viktigast i längden – en bra utbildning som ger ett välavlönat och intressant jobb, kompisar eller den minimala chansen till en idrottskarriär som kanske kan ge lite pengar?

Utnyttja all den hjälp som finns

Det är allt för många ungdomar idag som helt förlitar sig på sociala medier och internet för att utveckla sin världsbild. Det är ett problem på många sätt, inte minst när det gäller demokratin och förmågan att ta väl underbyggda beslut. Det går inte att förstå världen genom flöden i sin mobiltelefon, där de så kallade nyheterna valts ut av algoritmer för att passa just dig.

När det gäller utbildningen på gymnasiet fungerar det på samma sätt – du måste själv aktivt söka informationen och inte förlita dig att bli matad med fördigtuggade "sanningar". Lektionerna i skolan är själklart en bra början, men för att verkligen förstå stoffet måste du bearbeta det på ditt eget sätt:

  1. Anteckna! De flesta lärare baserar idag sina lektioner på digitala presentationer som sedan läggs ut på en gemensam plattform. Detta ersätter inte dina egna anteckningar under lektionerna.
  2. Läs kursboken och gör så många övningesexempel som möjligt – och se till att du förstår dem.
  3. Det finns massor av bra lektionsgenomgångar på Youtube, speciellt om du söker på engelska. Det är bra om du redan nu vänjer dig vid att lyssna på engelska föreläsningar och att läsa engelska texter – det är så det kommer att se ut på universitetet.
  4. Många gymnasieskolor har resurstid utlagd på schemat, kallat till exempel pluggstuga eller handledningstid. Utnyttja dessa tillfällen för att ställa frågor och få möjlighet till djupare förklaring till det du funderar över.
  5. Ställ frågor under lektionerna och laborationerna så att du inte lämnar med en massa frågetecken. 
  6. Låna andra läroböcker i ämnet på biblioteket. Alla författare till läroböcker förklarar samma fenomen på lite olika sätt. På detta sätt får du också tillgång till fler övningsexempel.

Utvärderingar och betyg

Höga betyg behöver inte betyda något annat än att du är bra på att anpassa dig till vad läraren vill se, ofta kombinerat med hög social kompetens. Betyg utan kunskaper och färdigheter är ingen hjälp vid fortsatta studier eller i arbetslivet.  Har du de kunskaper och färdigheter som krävs har du automatiskt ett bra betyg, men det omvända behöver inte gälla  – alltså att höga betyg betyder att du har tillräckliga kunskper och färdigheter för högre studier. Vi ser tyvärr detta mycket tydligt i gymnsiet.  Elever kan komma in på det naturvetenskapliga progarammet med mycket höga betyg från grundskolan men ha stora problem med studierna på gymnasiet.  Vi ser också alltför många som kommer in på meritpoäng som visserligen är ganska höga, men fördelningen är mycket underlig – låga betyg i matematik och de naturvetenskapliga ämnena och höga i språk, samhällsämnen, idrott, slöjd och hemkunskap är knappast bra förutsättningar för det naturvetenskaliga programmet på gymnasiet. Hur tänkte du när du sökte?

It is a miracle that curiosity survives formal education.

Albert Einstein

Tyvärr har de flesta elever i gymnasiet idag ett oerhört stort fokus på betyg. Matematik är ett ämne där resultaten hela tiden sjunker, men den matematik som går ut på att räkna meritpoäng har alla full koll på. Och vad som behövs för att komma in på dröm-utbildningen på universitetet. Detta är fullt förståeligt, men det gör samtidigt att kunskaper och färdigheter tyvärr får en underordnad betydelse.  Min rekommendation är att strunta i betygen och stället fokusera på att lära dig så mycket som möjligt om matematik och de naturvetenskapliga ämnena.  Utnyttja alla de möjligheter du har med den fria svenska skolan för att av eget intresse lära dig så mycket som möjligt under de tre år du har på gymnasiet. Det är en investering i din framtid som du kommer att ha stor nytta av.

Vad betyder studieteknik för dig?

Dagens elever anser sig så stressade, men känner du dig stressad är det för att du själv bestämt det.  Det är sällan skolan som gör elever stressade, utan allt utanför skolan som man också anser sig måste hinnas med. Väljer du det naturvetenskaliga programmet på gymnasiet har du också valt att du skall tillbringa 40-50 timmar i veckan med skolarbete –  det är ett heltidsarbete du har! Är du inte beredd lägga denna tid och detta engagemang skall du välja något annat eftersom chanserna då är små att du kommer att lyckas.

Det finns massor av sidor på internet som ger rekommenadtioner om studieteknik. Kolla upp detta, för de flesta elever som kommer till gymnasiet behöver lära sig strukturera sina studier.  Skaffa en almanacka och planera dina studier, men studieteknik är individuellt eftersom vi lär oss på olika sätt.  Försök därför hitta vad som fungerar bäst för dig.

There's more than one way to skin a cat

Seba Smith

Det är alltför många elever, speciellt de som haft det lätt för sig i grundskolan, som tror att de kan fortsätta att vara snälla och trevliga på lektionerna och lyssna på läraren, för att sedan återge färdiga sanningar på proven. Glöm detta! Du kommer att utmanas på ett helt annat sätt på gymnasiet, så alla måste förr eller senare börja plugga på allvar. Det är ytterst få som har så stor talang att de kan glida igenom gymnasiets naturvetenskapliga program. 

Det största misstaget som görs är "det gör jag i morgon-syndromet". Det finns massor av studier som visar att "råplugg" inför ett prov kanske kan ge hyfsade resultat just då, men kunskaperna glöms snabbt bort. Med tanke på att allt hänger ihop är detta direkt skadlligt för förståelsen – när du lärt dig alfabetet kan du inte glömma bort detta för du behöver denna kunskap för att kunna läsa och skriva. Samma sak gäller allt inom matematiken, kemin, biologin och fysiken! Plugga istället kontinuerligt – på detta sätt sparar du tid och du lär dig mer.

Om du pluggar kontinuerligt (grönt i bilden ovan) kommer du också ihåg vad du lärt dig bättre och förstår därför kommande avsnitt i ämnet bättre. Att vara med från början är alltså en god investering. Tyvärr är det alltför vanligt att elever inte lyssnar på detta råd utan "provpluggar" (blått i bilden ovan) ett par dagar innan provet. Det är möjligt att man når bra resultat på proven på detta sätt, men man glömmer de inlärda kunskaperna snabbt och måste därför fortsätta med denna taktik på kommande utvärderingar eftersom all kunskapsutveckling bygger att man ökar sina kunskaper stegvis. Pluggar du kontinuerligt når du både högre resultat, förstår mer och du behöver inte lägga lika mycket tid som de som bara "provpluggar". Provpluggare hamnar snabbt på efterkälken.

Fusk

Det är tyvärr allt för många i dag som anser att  fusk är OK bara man inte blir påkommen.  Detta ställningstagande bygger på en hel del logiska kullerbyttor och det finns inte sällan en rent korkad själviskhet. 

  1. Fusk är som doping – det  ger inte alla samma förutsättningar.  Fuskar du är det möjligt att det kortsiktigt kan ge dig en fördel och då tycker du kanske att det är värt risken. Fuskar någon annan kan det ge dig en nackdel. Se bara på de som fixat en plats genom att fuska på högskoleprovet. De har alltså skaffat sig en plats på  till exempel tandläkar-programmet på bekostnad av någon annan som egentligen skulle ha kommit in. Är det då lika OK att fuska? Eller är det skillnad på olika typer av fusk?
  2. Risken att bli avslöjad är stor. Fantasin när det gäller fusk är stor, men du kan räkna med att vi som jobbar i skolan har sett det mesta och är mycket svåra att lura. Dessutom har vi hjälpmedel som Urkund för att kontrollera om du stulit texter i dina inlämningar. Jag ser dessutom fusk som en ren personlig förolämpning –  tror du verkligen att du kan lura mig och i så fall till viken nytta för dig?
  3. Fuskare blir alltid avslöjade till slut och då är alltid förnedringen stor.  Se bara på alla män och kvinnor inom idrotten som fuskat sig till ära och berömmelse och som sedan blivit tagna för doping. Ingen vill då längre veta av dem och de förlorar alla inkomstmöjligheter genom sin sport. Medaljer måste lämnas tillbaka och eventuella rekord stryks ur listorna. Man finns inte längre. På gymnasiet risker du varningar och avstängning från skolan. Och en stämpel som fuskare.

Känn efter innan det är för sent

Det är normalt att den första terminen på gymnasiet känns jobbig – det är mycket som är nytt och annorlunda. Detta gäller inte minst det personliga ansvaret. Gymnasiet är en frivillig skolform där man söker det område man är intresserad av, vilket skiljer sig från grundskolan som är obligatorsik och där alla måste studera samma saker. Känns inte det Naturvetenskapliga programmet rätt från början behöver du fundera på varför du valde detta program och hur du skall ta dig igenom tre år med något som inte passar eller intresserar dig.  Det du framförallt måste fundera på är om det är värt att lägga tre år på något som i bästa fall kan ge dig en gymnasieexamen med mediokra betyg som inte räcker för några utbildningar på universitet. Eller vad värre är – ingen gymnasieexamen alls. 

Gnäll inte. Bit ihop och jobba hårdare eller gör något annat.

Nikodemus Horatius

För de som har tillräcklig talang och motivation för gymnasiets mest utmanande teoretiska program är belöningen stor, men tyvärr är det allt för många som kommer in på det Naturvetenskapliga programmet som inte har där att göra. Det är inte alla som kan spela i de högsta divisionerna i fotboll trots en önskan att få röra sig i dessa kretsar och en stund i rampljuset. Lika lite kan alla som önskar det bli läkare eller ingenjörer bli det.  Rannsaka därför dig själv och besluta dig för vad som är viktigast, vad du har för möjlighet att uppnå det du tänker att du vill (eller din omgivning vill) och till vilket pris.

Det finns alltid alternativ

Kläng dig  inte fast vid något som är dömt att misslyckas. Ljug inte för dig själv och din omgivning utan följ ditt hjärta. Det brukar bli bäst så. Livet är inte spikrakt och frågar du vuxna i din omgivning  jag kan garanatera att det är få som idag jobbar med det som de drömde om när de var tonåringar. Det är det som gör livet spänannde, så klamra dig inte fast vid något som inte känns helt rätt. Släpp fotfästet och ge dig ut i det där stora, spännande som kallas livet.

Hela detta stycke kan upplevas som negativ reklam för det Naturvetenskapliga programmet. Inget kan vara mer fel. Det är en fantiskt möjlighet som ger dig nycklar till en värld av utmaningar och upptäckter. Men jag har också sett en klar förändring under mina snart 30 år som lärare i de naturvetenskapliga ämnena.  Det är få elever idag på det Naturvetenskapliga programmet som drivs av ett passionerat intresse för naturvetenskap.  Det som lockar till programmet är istället möjligheten att söka in till en utbildning på universitetet som leder till ett fint och välavlönat jobb. Passionen för annat än status och pengar saknas och detta leder till ett ointresse för studierna i sig och därmed lägre studieresultat. I framförallt våra storstadsregioner, kombineras detta med ett stort utbud av grundskolor där allt för måmga inte gör sitt jobb – skitskolor som delar ut betyg utan täckning för att förbättra sin statistik. Vi som jobbar på seriösa gymnasieskolor vet precis vad vi kan förvänta oss från olika grundskolor! Tyvärr kombineras detta med gymnasieskolor gjort det till sin affärsidé att prångla ut billiga betyg utan krav på kunskaper. Men det är inte bara vi som jobbar i skolan som har full koll på detta, det gäller ju även dig som elev.  Det är en tragisk utveckling där det endast finns förlorare  eftersom resultatet av detta misslyckande tydligt visar sig på utbildningarna på våra universitet – allt fler hoppar av för att de inte klarar av studierna och universitetslärarna klagar allt mer högljutt över studenternas minskande förkunskaper och bristande studiedisciplin.

Min avsikt med denna text är alltså inte att skrämma bort dig från det Naturvetenskapliga programmet – det är ett försök att få dig att förstå allvaret av ditt val och konsekvenskarna av det.

Lycka till!