VAD ÄR VETENSKAP?

Gymnasiets naturvetenskapliga program är högskoleföreberedande, så när du fortsätter studera förväntar sig lärarna där att du har med dig grundläggande kunskaper och färdigheter i vetenskapliga metoder, arbetssätt och traditioner. 

I grundskolan gick det mesta ut på att lära sig färdig kunskap utantill, även om det fanns inslag som felaktigt kallades för forskning. På gymnasiet kommer du att utmanas på ett helt annt sätt. Kunskap har föga värde om den inte kan användas till något och det är inte speciellt praktiskt att försöka lära sig allt utantill. Strategin måste istället vara att med hjälp att ett antal grundläggande verktyg kunna lösa de problem eller frågeställningar du ställs inför.

På gymnasiet får du också öva forskningsprocessen, där målet inte är att du skall öka din egen teoretiska kunskap genom att leta efter redan kända fakta, utan du skall genom noggrant genomtänkta experiment och undersökningar komma fram till något nytt. Det är självklart ingen som förväntar sig att denna forskning skall resultera i banbrytande upptäckter, så kraven på den vetenskapliga höljden är lägre än på universitetet. Det viktiga är att du lär dig det vetenskapliga "tänket" och processen som leder fram till ny kunskap.
 

Vetenskap bygger inte på att lära sig saker utantill eller ta reda på vad andra redan kommit fram till, utan vetenskap är att söka svar på det vi inte känner till.

Det naturvetenskapliga paradigmet

Det finns uppgifter som säger att av alla forskare som funnits på denna jord lever 90% i dag. Oavsett om detta är sant eller inte, är det uppenbart att vetenskapligt arbete och forskning ökat exponentiellt i både omfång och betydelse under de senaste hundra åren, speciellt efter andra världskriget.  Förr var högre utbildning och forskning förbehållen adeln eller de som arbetade inom kyrkan. Under medeltiden samlades i Europa kunskap vid de universitet som då grundlades och där utvecklades bildningsideal. Kyrkan och den världsliga makten använde sedan universiteten för att utbilda en förhållandevis liten skara präster, läkare och ämbetsmän. Ännu i början av 1900-talet fanns det inte många yrken som krävde akademisk utbildning, men utmärkande för vårt moderna kunskapssamhälle är att högre utbildning och forskning fått stor betydelse på vitt skilda områden och att den berör många. Forskningen finns idag koncentrerad till universitet, högskolor och forskningsinstitut, men också inom framtidsinriktade företag som till exempel läkemedelsindustrin. Forskningen betraktas idag också som en förutsättning för teknisk och ekonomisk utveckling och den är väsentlig för vår konkurrensförmåga internationellt.

Utmärkande för vetenskap och forskning är att frågorna många gånger är viktigare än svaren. Forskarens uppgift är att kritiskt granska, ifrågasätta och pröva. Genom nya frågor och omvärderingar flyttas forskningsfronten framåt. Det är idag ovanligt med pionjärinsatser av enskilda forskare, utan för det mesta bygger framgångarna på omfattande lagarbeten där man för kunskapen framåt i många små steg. 

Forskningen är idag beroende av ett omfattande kommunikationsnät. Det finns stora organisatoriska apparater för att reglera och ordna kommunikationerna. Det största och kanske också viktigaste informationsutbytet torde dock fortfarande ske i informella och föga reglerade former. 

Hela vår samlade bildning är uppbyggd kring en indelning av kunskaper i ämnesområden eller discipliner, som har samma motsvarigheter över hela världen. Disciplinerna grupperas vid fullständiga universitet i fakulteter, till exempel juridisk, medicinsk, naturvetenskaplig, humanistisk och samhällsvetenskaplig. Dessutom finns olika varianter av specialhögskolor, till exempel Chalmers Tekniska  Högskola.  Denna uniformering har för- och nackdelar. Fördelarna är uppenbara. Inom ett ämnesområde skapas en enhetlig begreppsapparat. Tillsammans med ett gemensamt språk, i de flesta fall engelska, ger detta förutsättningar för internationell kommunikation. Gemensamma tankesystem, teoretiska ansatser och vetenskaplig metodik underlättar också vetenskaplig granskning och kvalitetskontroll. 

Kontakten mellan spridda universitet och olika forskare underlättas genom sammanslutningar och samarbetsavtal. Referenssystemen i vetenskaplig litteratur, tidskrifter och publikationsserier är mycket viktiga kommunikationsmedel och medier för spaning. Kontakter och möten mellan enskilda forskare är dock fortfarande viktiga, till exempel vid seminarier och konferenser.

Teorier förblir åsikter tills vi med vetenskapliga metoder har försökt visa att de är fel.

Några definitioner

En bra övning är att försöka ta reda på hur olika uppslagsverk definierar nedanstående ord och begrepp, och fundera på vad dessa definitioner innebär ur ett naturvetenskapligt perspektiv. 

1) Vetenskap/Naturvetenskap
2) Forskning
3) Observation
4) Hypotes/Nollhypotes
5) Falsifikation
6) Faktum
7) Bevis
8) Teori/Vetenskaplig teori