BRA OCH DÅLIG FORSKNING

”Vetenskapliga undersökningar har visat. . . ”, ”Nu är det vetenskapligt bevisat...”, ”Undervisning bör ha hög kvalitet och vila på en stadig vetenskaplig grund”. Uttryck som dessa ser och hör man dagligen. Varför vill man så tydligt markera och skilja ut vetenskapliga påståenden från andra utsagor? Det finns antagligen en allmän känsla av att mycket som påstås och framförs med stor säkerhet inte går att lita på. Vi vet ju till exempel att politiker, religiösa ledare och reklammakare ständigt utsätter oss för propaganda.  Då kan det kännas motiverat att ge en försäkran om att det man påstår verkligen är sant. Men vad är då säker vetenskaplig sanning? När man ska lära sig mer om naturen – som på gymnasiets naturvetenskapliga program – är det viktigt att man känner till vad som kan anses vara säker kunskap, och hur forskare gör för att nå den. Det är också viktigt att känna till en del om svårigheterna med att studera naturen, och det är viktigt att kunna bedöma och diskutera osäkerheten i påståenden om naturvetenskapliga fenomen.

Fusk – akademisk doping

Det förekommer fusk över allt, inte bara vid provtillfällen och inlämningar på gymnasiet. Våra högskolor och universitet ser samma problem och det är inte bara studenterna som försöker ta genvägar när den egna förmågan inte lever upp till ställda förväntningar. Även anställda forskare fuskar.






Detta är en hemsida som drivs ideellt av kemiläraren Andy Brunning i Cambridge. Här hittar du massor av grafiska förklaringar till vår vardagskemi. Exemplet nedan handlar om bra och dålig forskning, men tillbringa gärna en fredagskväll (eller flera!) med att gå igenom arkivet.

Compund Interest