FINNS DETT NÅGON SANNING?

Denna fråga är minst lika filosofisk som naturvetenskaplig.  Vi lever i en tid när alla anser sig ha rätt att ha bestämda åsikter om allt,  men när det gäller naturvetenskap fungerar det inte riktigt så. Det finns sanningar – jorden är rund, det går 12 ägg på ett dussin, magnesium är ett grundämne och älgar är däggdjur precis som människan. Man kan inte rösta om detta och det är inte den som skriker högst eller har flest följare på sociala medier som har rätt. Du får tycka eller tro vad du vill om detta, men så är det!

Allt skall tolkas

Men det är givetvis knepigare än så här. Den naturvetenskapliga forskningen är inte alltid entydig och vi har inte svar på allt. Forskare och vetenskapsmän är dessutom människor, vilket innebär att alla de som neutralt skall tolka resultat har en politisk hemvist och kanske även en religiös övertygelse. Detta leder till tolkningsutrymmen som kan användas medvetet för att ”bevisa” saker som man vill skall bevisas. Det måste inte vara så, men risken finns.
 
I all seriös forskning finns det inbyggda mekanismer för att minimera dessa risker. Innan publicering skall manuskripten granskas av experter inom samma forskningsområde och det är sällan idag som det finns en ensam författare, utan det är en forskargrupp som står bakom resultaten.
 
Nästa problem är när dessa forskningsrapporter skall tolkas av våra TV- och tidningsredaktioner – det är ju få i allmänheten som klarar av att läsa forskarnas texter och detta gäller tyvärr även de flesta så kallade journalister. Risken är då överhängande att man lyfter fram intressanta rubriker och lösryckta citat som egentligen inte representerar forskningsresultatet.

Forskning är politik

Farligare blir det när det finns en politisk agenda bakom forskningen.  Det vore naivt att tro att denna företeelse inte finns, inte bara i totalitära stater utan även när det gäller öppna demokratier, inklusive Sverige. Denna styrning kan vara subtil, till exempel genom att styra forskningsmedel till ”rätt” områden, till att vara rena beställningsjobb för att få underlag eller stöd för ett lagförslag.
 
Ett mycket tydligt exempel på detta är klimatdebatten. FNs klimatpanel, bestående av framstående forskare från hela världen, har med hjälp av datormodeller tagit fram ett antal olika scenarier för hur jordens medeltemperatur kan komma att påverkas vid olika nivåer av tillförsel av koldioxid i atmosfären. Dessa har sedan tagits som sanningar av en stor del av världens politiker. De slutsatser som FNs klimatpanel presenterat är dock långtifrån oemotsagda. Det finns forskning som visar helt andra resultat och framförallt helt andra konsekvenser av ökade koldioxidhalter i atmosfären. Dessa resultat får dock inget genomslag och man måste vara både modig och mycket självständig som forskare för att våga gå emot den allmänna uppfattningen – risken är utfrysning och tillbakadragna forskningsanslag.

Vem skall vi lita på?

Det finns ingen enskild människa som är expert på allt, även det finns några som själv hävdar att de är det. Vi måste därför förhålla oss till experter utan att hemfalla till blind auktoritetstro. I ett allt mer komplicerat och högteknoligiskt samhälle blir detta ett ökande problem, inte minst för demokratin som ju bygger på att alla röstberättigade kan göra kloka och välgrundade val. Ju mer kunskap vi själva har, desto enklare blir det att avgöra vad som är sannolikt och vad som inte är det. Men det finns en allmän sanning som säger att ju mer tvärsäker någon är, desto mer sketisk skall man vara. Med kunskap kommer också vetskapen om att det mesta är mer komplicerat än vid en första anblick.

En önskan att bestämma hur verkligheten ska se ut snarare än att undersöka hur den faktiskt är beskaffad

Adam Cwejman

Symbolpolitik

Kommer snart!

Energifrågan

Kommer snart!

Faktaresistens

Kommer snart!

Fake News

Kommer snart!

Härskartekniker

Kommer snart!

Konspirationsteorier

Kommer snart!