CELLEN – UTSEENDE OCH FUNKTION
Sammanfattning av de viktigaste begreppen
Det finns olika huvudtyper av celler – prokaryota och eukaryota. Den prokaryota cellen saknar cellkärna, så den enda DNA-strängen ligger fritt i cellvätskan. Denna grupp innefattar arkebakterier och bakterier (du hittar mer information om dessa i avsnittet om mikroorganismer). Alla är encelliga. Eukaryota celler har sitt DNA omslutet av ett membran likande det som omger hela cellen. Det finns både encelliga och flercelliga eukaryta organismer. Vi är en av dessa.
Den prokaryota cellen
1 – Cellvägg
Cellväggen hos bakterier har som syfte att ge stadga och
skydda den från sin omgivning.
2 – Bakteriekromosom
Prokaryoter har oftast bara en enkel kromosom och inte
kromosompar. Eftersom prokaryoter inte har någon
cellkärna ligger kromosomen fritt i cellvätskan.
3 – Ribosom
Här tillverkas proteiner genom att aminosyror kopplas
ihop enligt genernas anvisningar.
4 – Cellmembran (Plasmamembran)
Cellmembranet är uppbyggt av dubbla lager av lipider.
Dessa har en hydrofob del och hydrofil del. Cell-
membranet har selektiv genomsläpplighet, vilket innebär
att cellen kan styra vilka ämnen som släpps in och ut.
5 – Kapsel
En del typer av bakterier kan bilda ytterligare ett lager
utanför cellväggen som skydd mot att bli uppäten eller
mot uttorkning.
6 – Flagell
Bakterier kan ha en eller flera flageller. De ser ut som en
piska och används för förflyttning.
7 – Plasmid
Det är vanligt att prokaryoter har mindre cirkulära DNA-
molekyler som ofta bara innehåller någon enstaka gen.
Dessa kan överföras mellan bakterier.
8 – Pili
Jämfört med flageller, är pili mycket kortare och tunnare
och de täcker hela bakteieytan. De underlättar för
bakterien att fästa i slemhinnor eller mot andra bakterier
och det är med hjälp av pili som genetiskt material kan
överföras mellan bekaterier.
Två olika eukaryota celler
Djurceller och växtceller är båda eukaryota, men de skiljer sig en del. Växtceller är oftast betydligt större än djurceller och de har några fler organeller.
1 – DNA
Dioxyribinukleinsyra. Eukaryoter har sitt DNA samlat i
kromosompar i cellkärnan.
2 – Cellkärna (Nucleus)
Hos alla eukaryota organsmer finns DNA i cellkärnan. Det
är här som både replikation och transkription sker.
3 – Kärnmembran
Cellkärnan r omslutet av ett dubbelt membran liknande
cellmembranet.
4 – Nukleol
Detta är en sfärisk bildning i cellkärnan. Den saknar
membran och tros ha en viktig funktion vid bildningen av
ribosomer.
5 – Mikrotubuli
Detta är små proteinrör som ger cellen stadga. Kallas även
cytoskelett.
6 – Slätt endoplasmatiskt nätverk
Här tillverkas andra ämnen än proteiner, till exempel fetter
och fosfolipider.
7 – Kornigt endoplasmatiskt nätverk
Detta ser kornigt ut eftersom det är täckt med ribosomer.
Här tillverkas alltså proteiner.
8 – Mikrofilament
Dessa är betydligt tunnare än mikrotubuli. De har stor
betydelse för cellens rörelser.
9 – Lysosom
Det är här som större organiska molekyler bryts ner.
Ämnen som cellen kan ta vara på, till exempel aminosyror
förs ut i cellvätska. Oönskade ämnen förs ut ur cellen.
Växtceller saknar lysosomer.
10 – Ribosomer
Här tillverkas proteiner genom att aminosyror kopplas
ihop enligt genernas anvisningar. De flesta ribosomer
finns på detn korniga endoplasmatiska nätverket, men de
kan även finnas fritt i cellvätskan.
11 – Mitokondrie
Mitokondrien är omgiven med ett dubbelt membran och
har en liten mängd eget DNA och egna ribosomer. Detta
gör att de kan tillverka en del av de proteiner de behöver.
Mitokondriens viktigaste funktion är att omvandla
energirika föreningar till energibärare som cellen kan
använda.
12 – Centrioler
Dessa förekommer oftast i par och är viktiga vid
särdragningen av kromosomerna vid celldelningen.
13 – Golgiapparat
I golgiapparaten förpackas de proteiner som tillverkats i
cellen. Här sker också en kemisk behandling av
proteinerna, så att de får sin slutgiltiga form och funktion.
14 – Peroxisom
Här sönderderlas långa eller grenade fettsyror. Här tas
också fria syreradikaler om hand.
15 – Cellmembran (Plasmamembran)
Cellmembranet är uppbyggt av dubbla lager av lipider.
Dessa har en hydrofob del och hydrofil del.
Cellmembranet har selektiv genomsläpplighet, vilket
innebär att cellen kan styra vilka ämnen som släpps in
och ut.
Växtcell
Växtcellen har de flesta organeller gemensamt med djurcellen, så de är bara de unika karaktärerna som förklaras här.
1 – Kloroplast
Kloroplasterna är, precis som mitokondrierna, omgivna av
dubbla membraner och har en liten mängd eget DNA. De
innehåller förutom klorofyllet och andra färgämnen
även de enzymer som behövs vid fotosyntesen.
2 – Plasmodesmata
Små kanaler i cellväggen så att närliggande celler kan
kommunicera kemiskt med varandra.
3 – Cellvägg
Detta är ett starkt nät av cellulosa som ger växtcellen form
och stadga.
4 – Vakuol
Vakuolen är en vätskefylld blåsa som främst innehåller
vatten, men den fungerar även som förvaringsplats för
olika ämnen som cellen behöver. Trycket i vakuolen
(turgor) håller cellen spänd mot cellväggen och ger därför
stadga åt växten. I vakuolen sker också nedbrytning av
avfallsämnen. Växcellen saknar därför lysosomer.
5 – Tonoplast
Vakuolen omges av ett dubbelt membran, men detta
skiljer sig en del från det vanliga cellmembranet.
Tonoplasten är mycket flexibel för att kunna klara
variationer i storlek och det har mycket god
genomsläpplighet för vatten (många akvaporiner).