GENETIK

Det dröjde nog inte länge efter att människan blev människa förrän man började fundera över att barnen var mer lika sin föräldrar än andra barn. Eller att barn till björnar blir björnar och barn till älgar blir älgar. Man blev nog också tidigt medveten om att även om barnen mer liknar sin föräldrar än andra barn, finns det tydliga skillnader. 

Dessa genom observation tillägnade kunskaper användes redan för 10 000 år sedan för växt- och djurförädling. Man visste alltså att genom att välja föräldrar med vissa egenskaper, kunde man åtminstone till viss del styra egenskaperna hos avkomman. Det tog ända till slutet av 1800-talet innan man kunde börja förklara hur denna positiva sortering (ur människans synvinkel)  av egenskaper kunde ske. Gregor Mendel, en österrikisk munk, gjorde vetenskapliga försök med luktärtor i klosterträdgården som visade tydliga mönster i nedärvingen. Men det var inte förrän i mitten på 1950-telet som man kunde beskriva strukturen hos DNA och dess roll för överföring av ärftliga egenskaper. Det gav Watson och Crick Nobelpriset. 

Studen av genetik på gymnasiet är uppdelat i cellens genetik, som beskriver hur den enskilda cellen arbetar, och individens genetik. Nedan finner du avsnittets lektioner, laborationer och övningar.

Här kan du ladda ner lektionsbilderna

Laborationer för avsnittet

Du underlättar för dig själv om du läst igenom laborationshanledningen innan laborationen. Laborationerna är viktiga för förståelsen för teorin och ditt agarenade labbsalen och dina labbrapporter är en viktig del i betygsättningen.

Övningar och komplement till boken

Många begrepp och företelser går inte att förstå genom att bara läsa teorin i boken eller genom att lyssna på genomgångar – man måste öva genom realistiska frågeställningar för att helt greppa dessa koncept.