FYSIK

Ordet fysik kommer från klassisk grekiska och betyder natur. Fysiker söker svar på de mest grundläggande frågorna om hur världen fungerar. Fysik är grunden för all naturvetenskap. Andra naturvetenskapliga områden, som kemi och biologi, bygger på förståelse för fysik. Exempel på detta är atomens uppbyggnad, som är grunden för att förstå kemiska reaktioner eller hur energi uppför sig för att lista ut hur organismer håller sig vid liv.

Vad är fysik?

Nedan finns en kort sammanställning över fysikens huvudområden. Som med all indelning, är gränserna inte helt definitiva och många av disciplinerna går in i varandra.

Atomfysik
Atomfysiker studerar hur atomen är uppbyggd och dess roll i hur energi och massa transporteras i universum. Dessa kunskaper har vi användning för att förstå andra områden, till exempel kemiska reaktioner, eletronik och kärnenergi. Kunskaperna används till många positiva saker, men också till att tillverka atombomber.

Energi
Energiflöden och sambandet mellan energi och arbete styrs av bestämda lagar. Fysikerna kan uttrycka allt i universum i termer av massa, energi och kraft. Detta gäller allt från om vi tappar vår mobiltelefon i golvet till hur stjärnor fungerar. Cyklistens mödor i backig terräng är ett bra exempel på energi och energiomvandlingar.

Mekanik
Detta är läran om hur krafter fungerar och hur föremål beter sig när de utsätts för olika typer av krafter. Människan har använt sig av dessa kunskaper under lång tid, till exempel hävstänger och block. Idag gör maskiner mycket av detta arbete, men de bygger oftast ändå på samma grundläggande principer.

Astronomi
Redan på stenåldern studerade människor himlen, så detta kan anses som en av de äldsta vetenskaperna. Idag håller astonomerna ofta på med att studera yttre rymden för att försöka förstå hur universum blev till, men också att försöka förstå vårt eget solsystem. Bemanade färder till Mars ligger inte så långt fram ti tiden.

Vågrörelser
Detta kan vara allt från havsvågor till röntgenstrålning. Inom fysiken är det främst elektromagnetiska vågor som studeras. Detta kan vara synligt ljus, men också radiovågor, ultraviolett ljus, infraröd strålning (värme) och gammastrålar. Andra vågrörelser är ljud, vilket innebär att musik går att beskriva med fyskens lagar.

Elektricitet
Här studeras sambandet mellan elektriska strömmar och magnetfält. Vårt moderna samhälle är helt beroende av elektricitet, så detta är ett mycket viktigt forskningsområde. Begreppen magnetism och elektricitet har varit kända länge, men det är först de senaste 100 åren som detta har förändrat vårt sätt att leva.

Några berömda fysiker

Det är ingen enkel uppgift att plocka ut några få fysiker som ska representera alla de fantastiska veteskapsmän som förändrat vår syn på världen, men nedan finns fyra presenterade. Det finns många fler!

Archimedes

Archimedes från Syracusa  (287–212 fvt) var en grekisk matematiker, fysiker, och uppfinnare. Han betraktas som en av vår tids största snillen, jämförbar med Newton och Einstein. Han tillverkade en mängd krigsmaskiner, såsom katapulter och brännspeglar, men även mekaniska uppfinningar av fredlig art. Han var med sina geniala metoder långt före sin tid och blev därför berömd redan under sin livstid, men man förstod  inte allt han förutsade. 

Isaac Newton

Isaac Newton (1642–1726) var en engelsk matematiker, astronom och fysiker. Han är en av historiens mest inflytelserika vetenskaps-män och en av de viktigaste personerna i den vetenskapliga revolutionen. Hans bok Philosophiae Naturalis Principia Mathematica, publicerad 1687, lade grunden för den klassiska mekaniken. Newton gjorde också viktiga upptäckter inom optiken och det är han som tillsammans med Liebnitz utvecklade integralkalkylen.

Albert Einstein

Albert Einstein (1879–1955) var en tysk fysiker, men han arbetade mest i Schweiz. Han utvecklade relativitets-teorin, som är en av grunderna för den moderna fysiken. Einstein är mest känd för E=mc2, som utan tvekan är världens mest kända formel. Han fick Nobels fysikpris 1921 för upptäckten av den fotoelektriska effekten.  Hans vetenskapliga framgångar och fantastiska intellekt gör att vi idag jämställer ordet Einstein med geni.

Stephen Hawking

Stephen Hawking (1942-2018) var en engelsk teoretisk fysiker och kosmolog. Strax efter att han doktorerat i praktisk matematik och teoretisk fysik fick han diagnosen ALS, en obotlig muskel-sjukdom som gjorde att att gradivis förlorade tal och förmåga till rörelse. Trots detta handikapp fortsatte han sitt arbete och gjorde banbrytande arbeten inom kosmologin, till exempel om svarta hål. Läs hans bok
A Brief History of Time – en mycket upplysande bok.