LÄNGD

Sättet vi mäter längd på har variat mycket över tid. För länge sedan vad det oftast kroppen som var referens. I det gamla Mesopotamien, Rom och Egypten användes enheten kubit (cubitus – armbåge) som var måttet mellan fingertopparna och armbågen. 

Det är ju lätt att inse att denna definition inte är speciellt exakt – avståndet mellan fingertopparna och armbågen varierar mellan oss, även om det är ungefär lika långt. Man försökte därför at standardisera måttet efter någon högstående person. Detta gjorde att längden på en kubit varierade mellan 450 och 525 mm. Man har hittat måttstavar från denna tid, som till exempel använts vid bygget av pyramiderna i Egypten, och då funnit att man hade en kort kubit (449 mm) och en lång kubit (525 mm). Även idag har vi kvar längdenheter som bygger på kroppen, till exempel fot och tum, men dessa är exakt definierade istället för att alla ska använda sin egen fot eller tumme för att mäta. 

Med den vetenskapliga och industriella revolutionen, insåg man också att man måste få ett internationellt längdmått som var bättre definierat. Efter att ha diskuterat i närmare 100 år, förslog franska vetenskapsmän 1791 en ny enhet som man valde att kalla för meter, vilket betyder att mäta på grekiska. Referensen på denna tid var avståndet mellan nordpolen och ekvatorn, där en meter sattes till 1/10 000 000 av detta avstånd. Redan från början insåg man svårigheten med att använda detta stora avstånd på jorden som grund, så man gjorde en arkivmeter för att ha som referens. Denna förvaras i Paris. I slutet på 1800-talet gjordes en ny prototyp av de ädla metallerna platina och iridium som referens till den exakta längde, men även dessa metaller förändras över tid. Vid en konferens 1960 bestämde man därför att definiera om metern baserat på våglängden för det gula ljus som isotopen Kr-86 sänder ut. Även detta blev för oprecist med tiden, så den definition vi har idag är från 1983 och lyder – 1 meter är den sträcka som ljuset färdas i vakuum på 1 / 299 792 458-dels sekund.
 

Olika längdenheter

De flesta länder an vänder idag meter som längdenhet, men det änvänds ofta med prefix som km, cm och mm. Det är därför viktigt att känna till vad dessa prefix betyder. Här har du en komplett tabell med förklaringar.     

Det kan också vara bra att känna till följande längdenheter:
1 tum = 25, 4 mm
1 fot = 30,48 cm
1 yard = 91,44 cm
1 mile = 1694 m (ska inte förväxlas med en svansk mil som är 10 km)
1 distansminut = 1 nautisk mil = 1852 m (används för navigering på sjön)
 

Skjutmåttet

Ett av de viktigaste redskapen för att mäta längd noggrant är skjutmåttet. Du borde ha använt denna fantastiska uppfinning under slöjden i grundskolan, men här kommer en repetition. Bilden nedan visar delarna och hur man kan mäta på olika sätt med skjutmåttet – alla mått är 20 mm.

Skjutmåtten kan inte bara användas för hela millimetrar. Förstoringen nedan visar att måttet ligger mellan 24 och 25 mm. Följer vi nonieskalan höger ut, ser vi att linjerna vid den högra röda pilen ligger rakt över varandra. Denna linje på nonieskalan är mellan 7 och 8, vilket visar 0,75 mm – måttet blir alltså 24,75 mm.