GYMNASIEARBETET – BETYG OCH BEDÖMNING

Till skillnad mot de andra ämnena du läser på gymnasiet, finns det ingen tydlig kursplan för Gymnasiearbetet med centralt innehåll och betygskriterier.

I målen för gymnasiearbetet betonas den vetenskapliga metod som används inom respektive högskoleområde. Den framtagna frågeställningen prövas med avseende på genomförbarhet och syfte och avgränsningar definieras. Eleven upprättar en plan som utgår från frågeställningen eller en formulerad idé för det aktuella gymnasiearbetet. Därefter genomför eleven sitt arbete med relevanta metoder. I genomförandet behöver eleven visa att hon eller han kan följa planeringen och vid behov revidera den. Dessutom ingår i genomförandet att eleven i diskussion med sin handledare utvecklar sitt arbete och dess resultat som en del av den vetenskapsliknande process som också förekommer inom högskolan.

För att vara förberedd för högskolestudier måste eleven kunna ta initiativ i och ansvar för planeringen och genomförandet vilket innebär att gymnasiearbetet ställer krav på ett stort mått av självständighet, samtidigt som arbetet måste ske i dialog med den ansvariga läraren.
 
I utvärderingen ingår att eleven återkopplar till sin frågeställning eller sin formulerade idé samt att resultatet värderas med avseende på styrkor, svagheter, betydelse och begränsningar. Här ingår också att eleven kritiskt värderar valda källor.

Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas, enligt gymnasieförordningen.  För att få ett E ska en elev ha nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen (ovan). För gymnasiearbetet används alltså en tvågradig betygsskala i stället för den sexgradiga som används för gymnasieskolans kurser. Eftersom en tvågradig betygsskala används för gymnasiearbetet räknas detta betyg inte med i meritvärderingen till högskolan, som då beräknas på 2 400 poäng.

Det finns ingen reglering om gymnasiearbetet ska genomföras i grupp eller enskilt. Varje elev ska förstås bedömas och betygssättas individuellt.