KOMMUNICERA VETENSKAP

Forskning och vetenskap har föga värde om vi inte lyckas nå ut med den. Det finns flera exempel på vetenskapsmän på 1700-talet som forskade och kom fram till ungefär samma sak utan vetskap om varandra. Med dagens kommunikationsteknik är detta knappast möjligt.

Isaac Newtons Principia – en av de viktigste böcker som någonsin skrivits, tillsammans med Linnés Systema nature och Darwins Om arternas uppkomst. Isaac Newtons Principia – en av de viktigste böcker som någonsin skrivits, tillsammans med Linnés Systema nature och Darwins Om arternas uppkomst.

Alltsedan människan började kommunicera genom ristade tecken för över 5 000 år sedan, har vi använt detta uttrycksmedel för olika ändamål. I de flesta kulturer har det skrivna språket varit förbehållet ett visst samhällsskikt, och ofta haft religiösa syften. Idag tar vi det skrivna språket för självklart och som ett villkor för att klara av de flesta vardagliga göromål, såsom att läsa en tidtabell, en bruksanvisning eller dagstidningen. Vi meddelar oss också genom elektroniska plattformar (e-post och SMS), och inom många yrkesgrupper är det en viktig del av vardagen att kunna kommunicera med kollegor eller myndigheter med hjälp av det skrivna ordet. 

I skolan tränas förmågan att uttrycka sig i skrift i ämnet svenska, men olika discipliner har sina egna formella krav på hur dokumenten skall se ut. Inom naturvetenskapen finns det idag tämligen strikta riktlinjer för hur olika typer av dokument skall vara uppbyggda för att underlätta både för läsaren och för författaren.

Under denna rubrik skall jag försöka ge dig några handfasta tips för att underlätta ditt egna författande, både när det gäller innehåll, form och layout. En allmän diskussion om forskningsmetodik hittar du under fliken Forskningsprocessen.

VARFÖR SKRIVER MAN?

Som tidigare nämnts, var det skrivna språket tidigare förbehållet en utvald elit och hade ofta religiösa syften. Idag kan vi hitta en mängd olika skäl till att skriva rapporter, uppsatser, böcker, eller andra typer av dokument. När det gäller utbildningsväsendet, kan dessa skäl grovt delas upp i följande fyra olika kategorier:

Egen förståelse

Det kommer säkert inte som en nyhet för dig, att ett utmärkt sätt att lära sig något nytt är att skriva. Det hjälper dig att analysera och strukturera ett stycke i en bok, en före-läsning eller ett givet studieområde för att öka din egen kunskap. Det säger sig självt att denna typ av dokument endast är till för författaren själv, eller möjligtvis för en kurskamrat som missat en föreläsning, men knappast för allmän publicering. 

Tvång

Under din studietid kommer du att uppmanas att redovisa dina arbeten i form av labbrapporter och uppsatser i olika former. Du har alltså inget val, utan uppgiften är en del av utvärderingen i kursen. Detta är dock inget som läraren bestämt för att göra livet så eländigt som möjligt för de stackars studenterna, utan det finns en hel del skäl till denna form av skrivande. Med labbrapporten tvingas du tänka igenom och analysera vad du gjort, istället för att bara följa stegen i labbhandledningen. Den rapport som är slutresultatet av en egen undersökning eller ett större projekt visar vad du gjort och vad du kommit fram till, och kan utgöra det enda bedömningsunderlaget för en hel kurs. 

När det gäller gymnasiearbetet i gymnasieskolan och de uppsatser som skrivs under den högre utbildningen, är en viktig egen motivation att slutprodukten kan användas som referens då du söker arbete. Din uppsats visar arbetsgivaren att du kan kommunicera med läsaren på ett tydligt och pedagogiskt sätt, och är ett bevis på att du behärskar ett korrekt skrivet språk. 

Pedagogiska syften

Under din studietid har du använt dig av ett stort antal läroböcker, så denna anledning till att skriva känner du väl till. Du har säkert även synpunkter på resultatet av de olika författarnas pedagogiska ansträngningar. Att skriva pedagogiskt är inte lätt, vilket alla som försökt sig på snabbt inser. Avsikten med det pedagogiska dokumentet är ju att läsaren skall komma till nya insikter och då måste text och bilder anpassas så att man så långt det går underlättar och hjälper läsaren att förstå det man vill framföra. Det är alltså mycket viktigt att man hittar rätt nivå på texten för sin målgrupp. Den gamla sanningen att en bild säger mer än tusen ord gäller fortfarande.

Utbyte med sina kollegor

Det finns inget skäl att uppfinna hjulet igen, så forskare är mycket måna om att publicera sina mödosamt framarbetade resultat. Man vill alltså på detta sätt förhindra att flera forskargrupper tittar på exakt samma sak och kommer fram till samma resultat, vilket endast vore ett stort resursslöseri. Det är ju dock så att konkurrensen inom den naturvetenskapliga forskningen är stor, så det är också en merit att få sina rön publicerade först.

Dessa vetenskapliga skrifter kan vara allt från artiklar till doktorsavhandlingar. Tyvärr är de sällan skrivna med ett pedagogiskt syfte, så de är ofta inte tillgängliga för andra än en liten krets av likasinnade. 

Ta del av andras kunskaper

Vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar och konferenser är ofta de mest vederhäftiga källorna eftersom de:
• direkt förmedlar forskarens ursprungsversion.
• ger möjlighet till detaljerad information om hur undersökningen genomförts.
• innehåller moment av kritisk granskning från kompetenta kollegor.

Informationsmängden är dock stor, språket specialiserat och tillgängligheten begränsad eller dyr. Därför kan god populärvetenskap och journalistik vara till stor hjälp för privatpersoner.

Citatet till höger tillskrivs Micael Faraday, en av våra stora hjältar.

Det finns tre nöd-vändiga steg i veten-skaplig forskning. Det första är att påbörja den, det andra är att avsluta den, det tredje är att publicera den

Publiceringsprocessen

Efter det att en undersökning är genomförd krävs ofta ett omfattande och noggrant arbete innan forskaren kan få sin studie accepterad för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift. Redan innan författaren skickar manuskriptet till en tidskrift brukar han låta en eller flera kollegor granska det. Ofta leder kommentarerna till att stora delar av texten måste omarbetas. Ibland inser författaren också att vissa experiment eller analyser måste kompletteras eller göras om. När väl tidskriftsredaktören, som brukar vara en erfaren vetenskapsman, har fått manuskriptet i sin hand brukar han se efter om innehållet passar tidskriftens inriktning, och om det uppfyller de mest grundläggande kvalitetskraven. Om han bedömer att manuskriptet har chans att konkurrera med alla andra manuskript han fått, skickar han ut det för att granskas av två eller tre av världens bästa experter på området. Blir omdömena positiva kanske han ber författaren att skicka in ett nytt manuskript som är omarbetat efter hans och granskarnas förslag. Lyckas nu författaren göra en sådan omarbetning är chanserna stora att vi kan läsa om hans upptäckter i ett kommande nummer av tidskriften. 

Tidskrifter med anseende och inflytande

Listan över facktidskrifter är nästan oändligt lång. Den senaste siffran jag såg, visade att det finns över 200 000 olika seriösa vetenskapliga tidskrifter och då räknas inte facktidningar som ”Keminytt” eller ”Biologilärarnas tidning”. Denna ofantliga mängd forskningsrön är dock inte helt enkel att tillgodogöra sig eftersom den främsta målgruppen är forskare eller experter inom samma område. 

Manuskripten genomgår en mycket noggrann granskning innan de publiceras av en speciell redaktionskommitté, som ofta består av de internationellt mest framstående experterna på området. 

Den vetenskapliga facktidskriften är ett mycket levande organ för kommunikation mellan forskare. Det anses också som ett kvitto på kompetens att få sin artikel publicerad, men det är stor skillnad i status mellan de olika tidningarna. 

Alla vetenskapliga studier är inte lika intressanta och värdefulla och det finns olika tidskrifter med olika stor spridning. De mest prestigefyllda tidskrifterna får många fler manuskript sända till sig än vad de någonsin kan publicera. Därför är det mycket svårt att få sina vetenskapliga arbeten accepterade i dem, och det är bara de allra duktigaste forskarna som lyckas publicera flera artiklar i sådana tidskrifter. Nature och Science är de tidskrifter som har allra störst prestige inom naturvetenskap. Fördelen med denna typ av publikationer är att de är detaljerade, väl genomarbetade och noggrant granskade. Nackdelar är att processen är långsam och därför är innehållet inte helt nytt när man väl får läsa det. Språket är också ofta tekniskt och svårgenomträngligt för den oinvigde.

Rapport eller uppsats

Det är här du kommer in, åtminstone under dina studier på gymnasiet och utbildningen på universitet/högskola. Uppgiften med en rapport eller uppsats är inte alltid att föra fram nya forskningsrön och därmed bidra med en ökad samlad kunskap, utan de är snarare en demonstration av att man tillägnat sig redan existerande kunskap. Den vetenskapliga nivån på de arbeten du lämnar in på gymnasiet förväntas alltså vara på just gymnasienivå. Du skall dock tänka på att alltid gå in i ditt arbete med en frågeställning som kräver att du får använda dig av de steg i forskningsprocessen. På universitet/högskola är det annorlunda. Under grundutbildningen skall du skriva labbrapporter/uppsatser som till sitt format liknar de du jobbat med på gymnasiet, men med högre krav på format och vetenskaplighet. Ditt examensarbete på universitet/högskola förväntas tillföra ny kunskap till mänskligheten och skall därför ha hög vetenskaplig trovärdighet.

Forskningsrapport

Myndigheter eller institutioner som bedriver forskning ger också regelbundet ut rapporter med sina resultat. Dessa dokument följer givetvis de internationella riktlinjerna, men de genomgår inte en lika strikt oberoende granskning som de manuskript som sänds till en vetenskaplig facktidskrift. Fördelen med detta är att den kan komma ut snabbt, vilket ofta uppskattas av både allmänhet och forskare. Nackdelen är att resultat och tolkning inte alltid är så väl underbyggda. Vi ser regelbundet exempel på stora rubriker i våra dagstidningar, där man citerar vetenskapliga forskningsresultat som visar på farligheter i vår vardag, till exempel akrylamid i potatischips.

En forskningsrapport kan också ha karaktären av en arbetsrapport, där man inte gör anspråk på en slutgiltig produkt. Anledningen till att man ändå vill publicera vad man hittills kommit fram till kan vara att resultaten är mycket intressanta och att man vill ha in synpunkter från läsarna.

Vetenskapliga konferenser

Wikicmmons Wikicmmons

Vetenskapliga sammankomster i form av konferenser eller symposier arrangeras för att forskare inom ett visst ämnesområde ska kunna träffas och utbyta ny kunskap under ordnade former. De ämnesområden som tas upp kan vara mycket breda, t.ex. allmän marinbiologi, eller specialiserade genom att de bara behandlar avgränsade fenomen eller några enstaka arter. Ofta presenterar man föredrag och posters (affischer) för varandra. Ett urval av det som presenteras brukar också publiceras i en specialutgåva (symposievolym) till någon tidskrift. Den vetenskapliga granskningen sker dels genom diskussion under mötet, dels av kritiska kollegor före publiceringen.

Fördelar med konferenser jämfört med publicering i avhandlingar eller tidskrifter kan vara den snabbare spridningen av ny kunskap och möjligheterna till personliga kontakter i en stimulerande miljö. Man kan dessutom själv få studera aktuella livsmiljöer, experiment och laboratorieuppställningar. Ett par nackdelar med konferenser är att det som presenteras brukar vara mindre väl genomarbetat och att det inte är så noga granskat i förväg. 

Doktorsavhandlingar

En vetenskaplig doktorsavhandling ges ut av universitets-institutionen när en forskarstuderande disputerar och tar ut sin doktorsexamen. En avhandling i Sverige ges antingen ut som en lång uppsats (monografi) eller som en samling av enskilda artiklar. Det senare är det vanligaste inom naturvetenskapliga ämnen idag. En sådan sammanslagningsavhandling brukar börja med en sammanfattning av de ingående artiklarna, som redan har eller skall publiceras i vetenskapliga tidskrifter. 

Doktoranden har skrivit sammanfattningen och är ensam författare eller medförfattare till artiklarna. De artiklar som är publicerade eller accepterade för publicering har granskats på det sätt som beskrivs ovan. Sammanfattningen är ofta på något tiotal sidor och sätter in artiklarna i ett större och allmänt intressant perspektiv. Dessutom kan den vara skriven så att den ska kunna förstås av dem som inte redan är insatta i ämnet. Vid disputationen, som är öppen för alla, brukar en internationellt känd vetenskapsman (opponenten) dessutom presentera ämnesområdet och avhandlingen muntligt på ett lättsmält sätt. Opponenten och en samling av inhemska vetenskapsmän (betygsnämnden) har också granskat avhandlingen och ställer kritiska frågor till författaren. Dessutom ges det möjlighet för alla församlade att ställa frågor och diskutera. 

Fördelar med doktorsavhandlingar är att de sammanfattar ett forskningsområde, att de är detaljerade, väl genomarbetade och noggrant granskade – åtminstone de delar som publicerats. Genom att ta del av disputationen får man kännedom om eventuella brister i de publicerade delarna. En annan fördel med den här typen av källa är att det kan ingå allmänt hållna moment som är lättare att förstå (sammanfattningen, disputationen och pressmeddelanden). Bland nackdelarna finns den långsamma processen och att språket delvis är tekniskt och svårgenomträngligt för den oinvigde. Det kan också vara svårt att få tag på doktorsavhandlingar.

Vetenskapliga översiktsartiklar

Vetenskapliga tidskrifter, konferenser och avhandlingar är viktiga källor till kunskap om hur naturen fungerar, men de är inte de mest lämpliga för den som är allmänt intresserad och bara kan ägna en mindre del av sin tid åt naturvetenskap. Inom detta breda område kommer det ut flera tusen publikationer av det här slaget varje år. Inte ens de som jobbar professionellt kan ta del av allt. Därför finns det tidskrifter som ger ut vetenskapliga översiktsartiklar (review-artiklar). 

Review-artiklar lyfter ofta fram och sammanfattar det som är nytt och intressant inom ett forskningsområde. Artiklarna är skrivna av erfarna och kompetenta forskare, och de är noga granskade innan publiceringen. Eftersom de av naturliga skäl inte är lika detaljerade som originalartiklarna, kan man inte direkt utläsa hur undersökningarna har utförts och själv kontrollera om de är trovärdiga. För att göra det måste man gå till originalartiklarna (primärlitteraturen). Det är inte alltför svårt eftersom det i texten alltid finns referenser till de artiklar som fakta har hämtats från. Ofta är vetenskapliga översiktsartiklar skrivna för experter och svårlästa för den som är ny inom området.

Vetenskapliga böcker

Vetenskapliga böcker kan vara lite som tjocka översiktsartiklar, men det större omfånget kan ge utrymme för mer bakgrund och förklaringar. De böcker som främst riktar sig till experter inom området är ofta svårlästa för den oinvigde, men de böcker som är ämnade att användas i undervisning är ofta lättare att ta del av. Vetenskapliga böcker som ges ut av universitet eller andra vetenskapliga institutioner har ofta gått igenom en lika noggrann granskningsprocess som vetenskapliga tidskriftsartiklar. Sällan brukar de dock ge sådana detaljer att man själv kan kontrollera alla påståenden. Däremot finns det ofta en intressant lista på skrifter i slutet av boken eller efter varje kapitel som kan vara användbar för vidare kunskapsinhämtande.

Läroböcker

Det typ av vetenskaplig litteratur du har störst vana vid är läroböcker. Det är möjligt att du inte ser till exempel din kursbok i Fysik 1 som en vetenskaplig text, men alla läroböcker har genomgått en noggrann kontroll av en redaktion. Syftet är givetvis att man inte vill släppa igenom några rena sakfel, men även att boken skall vara uppdaterad till den senaste forskningen. Om du bläddrar igenom dina böcker i gymnasiet finner du snabbt att de sällan innehåller några referenser eller rekommendationer för vidare läsning. Intresserade elever är därför utelämnade till eget letande.

För böcker som används vid grundutbildningen på universitet/högskola gäller oftast samma sak som för läroböcker på gymnasiet, men för böcker ämnade för högre kurser finns det ofta en omfattade lista på böcker och avhandlingar som kan användas för fortsatt kunskapsinhämtade. Rubrikerna brukar vara Bibliography eller Suggested Further Reading.

Populärvetenskap

Som vi sett, är majoriteten av det vetenskapliga skrivandet helt riktat mot likasinnade och därför i det närmaste otillgängligt för alla som inte befinner sig i denna exklusiva krets. Detta har länge varit ett problem i forskarvärlden, men det ställs allt högre krav i dag på åtminstone våra forskningsbedrivande institutioner att visa sin verksamhet för en bredare publik. Vid populariseringen av vetenskapen blir inte granskningen av det formella innehållet lika viktigt som att använda ett språk som läsekretsen förstår – Att tala till bönder på bönders vis.

Populärvetenskap utnyttjar alla tänkbara medier och riktar sig till dem som inte är experter inom det behandlade området. Informationen görs lättfattlig genom en enkel och underhållande stil. Man försöker också inlemma det vetenskapliga innehållet i ett vidare kulturellt sammanhang, så att det framgår varför det kan vara av allmänt intresse. Populärvetenskap skrivs ofta av en expert på området eller av en författare som samarbetar med specialister inom området. Granskningen av innehållet före publiceringen kan vara god, men den är sällan så rigorös som när det gäller strikt vetenskapliga artiklar. Det är också svårare att själv kontrollera olika påståenden eftersom det ges få eller inga referenser. 

Internet

Internet är en fantastisk källa till information, men det är också ett lömskt bibliotek. Det finns så mycket publicerat på att nätet att det är omöjligt att hålla reda på vad som är bra eller dåligt, vad som är sant och inte sant. I ett vetenskapligt arbete kan man möjligtvis använda bloggar och Wikipedia för att få inspiration, men de är inga vetenskapliga källor. För att söka efter avhandlingar och rapporter finns det ett stort antal portaler och söktjänster, till exempel Google Scholar. En bra sammanställning, med upplysning om vilka tjänster som är gratis finns här.