TILL FÖRÄLDRAR OCH ANDRA VUXNA OM NATURVETENSKAPSPROGRAMMET

Lika lite som att barn kan välja sina föräldrar, kan föräldrar välja sina barn. Genetik är knepigt. Det går därför inte att tvinga fram något utan du måste låta ditt barn välja med hjärtat. Som förälder är din roll att vägleda, inte försöka pressa fram något för att du vill det. Under flikarna "Till dig i grundskolan" och Till dig som valt natur" finns det även viktig information till dig som vuxen, men det bästa du kan göra är att se till dina barn går i en bra och seriös grundskola. Alternativen för framtiden blir då betygligt fler.

Det finns bra och dåliga grundskolor!

Grundskolans syfte är att ge alla de kunskaper och färdigheter som behövs för att man skall kunna fortsätta studera på gymnasiet. Även om våra politiker talar om att utbildningen skall vara likvärdig, alltså att utbildningen och betygen skall vara ungefär den samma var du än bor i Sverige, är den inte det. Långt ifrån. Det finns alldeles utmärkta skolor och de finns skolor som är bedrövligt dåliga. Och bra och dåliga skolor kan ligga nära varandra geografiskt. Valet av grundskola lägger därför grunden till hur väl eleven kommer att lyckas på gymnasiet och detta gäller speciellt för det mest krävande teoretiska gymnasieprogrammet – Naturvetenskapsprogrammet!  Se därför till att du ger ditt barn en bra start. Fundera igenom nedanstående punkter som utmärker en dålig högstadieskola. Ser ni seriöst på fortsatta studier har du och ditt barn två val om skolan inte uppfyller dessa viktiga kriterier –  byt skola eller sänk ambitionerna.  Att försöka ändra en mindre bra skola är kanske det mest ädla, men detta är ofta en lång och mödosam process. Detta arbete är inte för en enskild person utan huvudmannens ansvar.

Är läraren/lärarna behöriga att undervisa i Biologi, Fysik och Kemi?

Det är väl känt att det tyvärr råder stor brist på lärare, speciellt i de naturvetenskpliga ämnena. Många rektorer har då känt sig tvugna att anställa personer som är både obehöriga och okvalificerade. Detta sänker givetvis kvaliteten på undervisningen. Dessa personer har dessutom ingen kompetens för betygsättning, vilket är en av orsakerna till dagens betygsinflation. Situationen är alltså dålig för alla och politikerna – som orsakat problemen genom sitt experimenterande med skolan – har ingen lösning. Det verktyg du har är att medvetet välja en bra skola för dina barn.  Förutom din egen uppfostring av dem till goda demokratiska samhällsmedborgare med sunda värderingar om etik och moral, är en bra grund-utbildning den bästa gåva du kan ge dina barn. En utbildad och erfaren lärare är en garanti för detta.

Har skolan praktiska övningar/laborationer i Biologi, Fysik och Kemi?

Biologi, Fysik och Kemi är både teoretiska OCH praktiska skolämnen. Den teori du lär dig under lektioner måste tränas och befästas under praktiska övningar. Det är först då du kan uppnå verklig kunskap. Laborationer är därför ett mycket viktigt inslag i den naturvetenskapliga utbildningen som det absolut inte får slarvas med. Tyvärr förekommer alltför ofta att skolor medvetet gör det. Idag är det inte alls ovanligt att det kommer elever till gymnasiets Naturvetenskapsprogram som aldrig gjort en kemilabb med ursäkter som att "Skolan hade ingen labbsal" eller att "Kemiläraren var sjukskriven".  Acceptera inte detta! När man kommer till gymnasiet skall man känna till vad de vanligaste redskapen heter och hur de används – pipett, mätglas, våg, mikroskop, skalpell, voltmeter, skjutmått ....

Har skolan tryckta böcker i Biologi, Fysik och Kemi?

Det finns många rapporter som visar att läskunnigheten blir allt sämre bland dagens unga. Det är korta texter i mobilen som domierar deras värld, inte långa facktexter. Vissa ser det som en naturlig utveckling, andra ser på det med fasa eftersom vi håller på att skapa ett A-lag och ett B-lag – de som kan läsa och därmed ta del av utbildning och en nyanserad samhallsdebatt och de som inte har möjlighet till detta. Det går inte att bedriva undervisning med Youtube-klipp och att låta eleverna skapa sin egen världsbild genom googling. Det går inte heller att bedriva seriös utbildning som bygger på att elevernas kunskaper bedöms på ett antal inlämningar där den enda kompetensen som visas är förmågan att flytta om texter från olika internetsidor.  Det är fortfarande den traditionella pedagogiken som är mest effektiv för de allra flesta eleverna  – läraren undervisar, eleverna läser läroböcker och kunskaperna utvärderas genom prov.

Har skolan NO på högstadiet eller har man separerat Biologi, Fysik och Kemi?

Det finns fortfarande en hel del skolor som samläser de naturvetenskapliga ämnena, men de måste ändå sätta separata betyg i biologi, fysik och kemi. Detta blir sällan bra! Ofta har NO-läraren varken samma intresse eller utbildning i alla tre naturämnena och då kommer det att bli mer av något av dem och mindre av något annat. Argumentet för att samläsa naturämnena som NO är att man då kan göra intressanta ämnesövergripande projekt, men syftet med grundskolan är att förbeteda eleverna för studier på gymnasiet och då måste man ha rätt grundkunskaper i biologi, fysik och kemi. Det får man inte genom att samläsa dem.  Var därför mycket skeptisk till grundskolor som har NO på schemat, inte biologi, fysik och kemi.  Ämnesövergripande projekt kan man ju ha ändå.

Har skolan en religiös profil?

Religionens monopol på sanningen har långsamt brutits ner för att ersättas av vetenskapliga förklaringar till hur världen fungerar. Vi vet att jorden är rund, cirka 4,5 miljarder år gammal och snurrar runt solen, vi vet att evolutionsteorin är den bästa förklaringen till artbildning och vi vet den vetenskapliga metoden för att lösa problem är den enda som fungerar. Tro hade inte kunnat utveckla flygplan och mobiltelefoner, utan det är endast ett tålmodigt arbete där många inblandade kloka personer ökat vår kunskap genom vetenskapligt arbete. Skolor med religiös inriktning motarbetar aktivt denna princip genom att inte ge eleverna riktig kunskap om framförallt biologi, där ofta sidor i läroboken om till exempel evolutionen eller sexualkunskap är borttagna (om det nu finns en lärobok).  Naturvetenskapen är helt neutral i sitt förhållande till religionen, men religionen är allt annat än neutral gentemot naturvetenskapen! 

Sätter skolan rättvisa betyg?

Detta kan tyckas svårt för en enskild elev i grundskolan att ha en uppfattning om och kanske ännu svårare för föräldrar, men rykten cirkulerar alltid och eleverna brukar ha koll. De nationella proven är en bra värdemätare. Klarar man proven i matematik, svenska och engelska på ett bra sätt, hänger detta ofta ihop med bra betyg i biologi, fysik och kemi. Det är sällan som elever har låga betyg i matematik men höga betyg i naturämnena.

Har du hört talas om "snällbetyg"? Det är ett begrepp i branschen som innebär att en lärare satt ett godkänt betyg utan täckning för det eller ett högre betyg än eleven presterat för. Anledningarna kan vara för att vara snäll mot eleven, påtryckningar från föräldrar eller order från rektorn för att snygga till statistiken.  Att sätta snällbetyg är det mest elaka man kan göra mot en enskild elev! Förr eller senare kommer den brutala sanningen ikapp och när man då inser att man inte alls var så duktig som betyget visar blir det ofta budbäraren som anklagas – alltså läraren i gymnasiet. Den situation som uppstår är tyvärr allt för vanlig och inte bra för någon.

Skolverkets rapport om likvärdigheten i betygen är tragisk läsning. Där konstaterar man att betygen på skolor med svaga elever är för höga och för låga på skolor med duktiga elever. Detta tillsammans med en allmän betygsinflation, gör att elever på sämre skolor blir dubbelt lurade – dåliga kunskaper och betyg utan täckning. Det relativa betygssystem som vi hade mellan 1966 och 1995 hade kontrollmekanismer som förhindrade glidning i betygen och som gav rättvisa betyg efter prestation. Dagen målrelaterade betygssystem bygger på villfarelsen att alla kan uppnå högsta betyg och det åtföljs av mycket luddiga betygskriterier. Det är alltså helt upp till varje lärare att sätta betyg, vilket skapat ett korrupt system där alla blir lidande.

Det är mycket att tänka på, men den tid och energi ni lägger ner vid val av högstadieskola kommer ni att ha igen flerfallt. Det är tyvärr vanligt att elever hoppar av gymnasiets Naturvetenskapsprogram redan första terminen för att de snabbt upptäcker att de inte var tillräckligt förberedda. Den dåliga skolan de gick på i högstadiet gav inte de kunskaper man har skyldighet till, men satte ändå höga betyg. Dessa elever blev alltså grundlurade och misstagen är svåra att reparera senare. Gymnasiets Naturvetenskapsprogram är jobbigt nog som det är. Att då dessutom behöva lära in en hel del av det man skulle ha lärt sig på högstadiet gör uppgiften nästan omöjlig.  Var därför noga med valet av grundskola!