VAD ÄR VETENSKAP?

Gymnasiets naturvetenskapliga program är högskole-föreberedande, så när du fortsätter studera förväntar sig lärarna där att du har med dig grundläggande kunskaper och färdigheter i vetenskapliga metoder, arbetssätt och traditioner. 

I grundskolan gick det mesta ut på att lära sig färdig kunskap utantill, även om det fanns inslag som felaktigt kallades för forskning. På gymnasiet kommer du att utmanas på ett helt annt sätt. Kunskap har föga värde om den inte kan användas till något och det är inte speciellt praktiskt att försöka lära sig allt utantill. Strategin måste istället vara att med hjälp att ett antal grundläggande verktyg kunna lösa de problem eller frågeställningar du ställs inför.

På gymnasiet får du också öva forskningsprocessen, där målet inte är att du skall öka din egen teoretiska kunskap genom att leta efter redan kända fakta, utan du skall genom noggrant genomtänkta experiment och undersökningar komma fram till något nytt. Det är självklart ingen som förväntar sig att denna forskning skall resultera i banbrytande upptäckter, så kraven på den vetenskapliga höljden är lägre än på universitetet. Det viktiga är att du lär dig det vetenskapliga "tänket" och processen som leder fram till ny kunskap.

Läs mer

Den mystiska dunken är en bra övning i att tänka vetenskapligt.

I dokumentet Vetenskap gör jag en mer ingående genomgång av vad forskningsprocessen innebär. Läs den gärna flera gånger och fundera ordentligt på vad som står där för det är detta du kommer att hålla på med ett bra tag framöver.
 

KOMMUNIKATION AV VETENSKAP

Forskning och vetenskap har föga värde om vi inte lyckas nå ut med den. Det finns flera exempel på vetenskapsmän på 1700-talet som forskade och kom fram till ungefär samma sak utan vetskap om varandra. Med dagens kommunikationsteknik är detta knappast möjligt.

Under Issac Newtons klassika bok  finns några riktlinjer för hur man skriver vetenskapligt, både vanlig uppsats och en vetenskaplig poster. Nedan finns ett par exempel på vetenskapliga uppsatser, både från gymnasiet och universitetet.

Referenssystem

När du skriver en vetenskaplig text, måste allt innehåll som du inte står för själv tydligt anges var det kommer ifrån. Detta kallas att man gör referenser och sättet man gör detta på varierar med vilken akademisk disciplin man rör sig i. 

Notsystem
Detta är det äldsta sättet och bygger på att man anger referensen med en upphöjd siffra och sedan finns det en fotnot längst ner på sidan. Det vanligaste är Oxfordsystemet, som idag främst används inom humaniora och juridik.

Parentessystem
Här använder man istället parentes efter referensen ofta med författare och årtal, som hänvisar till en källförteckning sist i dokumentet. Det finns många varianter på detta, till exempel Harvard och APA, där det senare är det mest utvecklade. Parentessystem används inom ett brett spektrum av discipliner i allt från humaniora till naturvetenskap.

Siffersystem
Detta liknar parentesystemen, med skillnaden att man bara anger en siffra i parentesen som hänvisar till källförteckningen sist i dokumentet. Det finns många varianter även på detta, till exempel Vancouver, AMA och IEEE. Siffersystem används främst inom medicin, naturvetenskap och teknik.

Bra länkar

Det kanske låter klumpigt, men det kan hända att du får olika instruktioner för hur referenserna skall anges beroende på vilket ämne det gäller. Det är så verkligheten ser ut, men vad du i grunden gör är samma sak oavsett vilket system du skall använda – du gör en tydlig åtskillnad mellan vad andra kommit fram till och vad du står för själv.
Sätt dig därför in i dessa tre grundsystem så att du har en allmän förståelse för dem. När du sedan själv väljer eller bli anvisad system skall du vara konsekvent i användningen.

Skrivhjälp

Det är viktigt att du lär dig använda verktygens möjligheter när du skriver dina uppsatser. För närvarande använder vi Googles program Dokument, Kalkylark och Presentation. Nedan finns några guider för vanliga frågor och problem.

Trendlinje i diagram

Många vetenskapliga undersökningar presenteras i form av diagram. Dessa måste vara tydliga och de måste tolkas på ett trovärdigt sätt, där en trendlinje är ett vanligt sätt.

Det finns ett antal utmärkta guider på YouTube, till exempel denna.
 

Specialtecken i text

I nästan all naturvetenskaplig text förekommer upphöjd och nedsänkt text, till exempel i enheter och kemiska formler. Du behöver ofta också kunna infoga tecken som pilar och symboler. Lär dig därför använda funktionerna Infoga > Specialtecken och Formatera > Upphöjt till respektive Nedsänkt till.

Nedanstående video handlar speciellt om Matematiska funktioner

Kemiska strukturformler

Ibland kan man behöva infoga kemiska strukturfotmler i sin text. För detta behövs hjälpprogram. Som vanligt får man mer i de program som man betalar för, men en studentlicens brukar inte kosta mycket. Kolla till exempel:

Chemdoodle
ChemDraw
MarvinSketch
Avogadro
ChemSketch

Kolla även:
ChemDraw Direct

VETENSKAPSHISTORIA

Vår världsbild är inte något som plötsligt uppstod i modern tid. Den är snarare en samlad kunskap som växt fram under hela mänsklighetens historia, men som tagit enorm fart under de senaste århundradena. En förståelse för och uppskattning av denna process är viktig för att du ska kunna se vad och varför vi gör som vi gör idag.

Under denna rubrik kommer jag att i januari lägga ut en sammanfattning av den historiska utvecklingen. Under tiden rekommenderar jag att du tittar på de fem filmerna i URs utbildningsserie Lärandets idéhistoria. Där diskuteras många viktiga frågor, till exempel Vad är kunskap? och Varför har vi betyg?
 

Övningar

Till höger hittar du några exempel på hur tidigare vetenskapsmän tänkte och du har till uppgift att visa hur de kom fram till det de kom fram till. De experiment som dessa hjältar genomförde har givetvis modifierats något, men de ger ungefär samma underlag för analys som originalet.

BRA OCH DÅLIG FORSKNING

Det produceras en enorm mängd forskning idag, men allt som görs uppfyller inte grundkriterierna för vetenskap. Här kommer snart en längre utläggning om vad som är bra och dålig forskning.

Compund Interest

Detta är en hemsida som drivs ideellt av kemiläraren Andy Brunning i Cambridge. Här hittar du massor av grafiska förklaringar till vår vardagskemi. Exemplet till höger handlar om bra och dålig forskning, men tillbringa gärna en fredagskväll (eller flera!) med att gå igenom arkivet.