FORSKNINGSPROCESSEN

All forskning är en mycket dynamisk och flexibel process, men den uppvisar ändå ett kontinuerligt förlopp med ett antal karaktäristiska steg som visar att den vetenskapliga forskningen aldrig stagnerar, utan nya fakta läggs hela tiden till och dessa förändrar eller modifierar gamla sanningar. Detta innebär att den vetenskapliga forskningen är självkorrigerande – den strävar hela tiden efter ökad perfektion.

Hela det vetenskapliga förhållningssättet bygger på paradigmen att det finns en objektiv sanning ”out there” som är skild från människans värderingar. Forskaren försöker alltså att beskriva en objektiv verklighet genom att hitta allmängiltiga lagar eller principer. Vetenskapen strävar därför efter att beskriva världen genom logik, och träning i logiskt tänkande är  en av skolans viktigaste uppgifter. Jag vill dock gärna uppmana dig att inte glömma bort fantasin, och då menar jag inte att du skall hitta på allt i de arbeten du gör. Det kan tyckas absurt att fantasi är en mycket viktig ingrediens i alla forskning, men utan denna hade vi aldrig kommit dit vi är idag. Du kommer säkert att upptäcka att ditt logiska tänkande har sina begränsningar och att dina tankegångar kör fast. Utan fantasi är det då svårt att komma vidare. Din egentliga forskning startar då du börjar använda din kreativitet för att upptäcka för dig nya saker – när du vågar tänka fritt och annorlunda! Var hade vi stått idag om inte Kopernicus, Kepler, Gallilei, Newton och Darwin tänkt tvärtom mot gängse väldsbild? Det är dessa som är våra verkliga hjältar – inte några anorektiska nollor som lyckas få en hit på Digilistan (detta är ett exempel på en subjektiv värdering av författaren, som inte är vetenskapligt vederlagd genom objektiva undersökningar – men ändå!).

Typer av undersökningar

Litteraturundersökning

Denna går att ut på att se om svaren på dina frågor eller bevisen som bekräftar eller förkastar din hypotes redan finns, det gäller bara att hitta dem. Även om rubriken säger litteraturundersökning, kan allt tillgängligt bevismaterial användas, till exempel videofilmer, foton, brev och gammalt arkivmateriel. 

Om du väljer denna typ av undersökning skall du vara uppmärksam på att inte gå i ”läroboksfällan”, vilket innebär att du inte skall använda sekundära källor och att undersökningen skall vara empirisk (bygger på iakttagelser av verkligheten). En lärobok ger oftast svar utan att först ställa en fråga, men en vetenskaplig undersökning kan aldrig ge svaren utan att man först definierat frågeställningarna. Ett tips är därför att formulera ditt problem som en tydlig fråga och sedan använda ditt källmaterial (primärkällor) för att söka svaren.

Intervju- eller enkätundersökning

I dessa typer av undersökningar står du själv för källmaterialet, vilket kan vara inspelade band från intervjuerna eller enkäterna du fått tillbaka ifyllda. Vid redovisningen är det sällan man har med all sin primärdata, utan denna redovisas oftast i form av tabeller och diagram. Det därför viktigt att allt källmateriel finns tillgängligt för de som har till uppgift att granska dina resultat. 
Det svåraste med dessa typer av undersökningar är att formulera frågor som är så tydliga att alla förstår dem på samma sätt. Du har ju gjort en del prov i skolan och säkert råkat ut för att du uppfattat en fråga fel och därmed inte svarat såsom läraren tänkt sig. Det är en gammal sanning i branschen att det är omöjligt att formulera en fråga som alla uppfattar på samma sätt, så du måste vara beredd på att det finns svar som inte representerar vad svarspersonen egentligen tycker. Vid en enkätundersökning måste svarsalternativen också vara formulerade så att de går att göra statistik av dem. Vid en intervjuundersökning är detta svårare, men du måste ha tänkt igenom redovisningen innan du börjar planera hur intervjuerna skall genomföras.
Intervju- eller enkätundersökning börjar givetvis också med en problemformulering och en litteratursökning – glöm inte att vid all forskning börjar man med att ta reda på vad andra kommit fram till i ämnet.

Experimentell undersökning

 I stort sett all naturvetenskaplig forskning förutsätter någon form av försök för att bekräfta eller förkasta en hypotes. Dessa försök kan vara allt från ren grundforskning till de enklare experiment som går att göra med de begränsade resurser som finns i gymnasieskolans labbsalar. Det viktiga i denna process är att det är du själv som samlar in dina primärdata, så vid tolkningen av resultaten har du både att analysera dessa resultat och hur du genomfört försöken. Oväntade eller tvetydiga resultat kan ju både bero på felaktigheter i försöken och i tolkningarna.

Även i denna typ av undersökning är det du själv som står för källmaterialet, men det är meningslöst att starta upp försöken utan en tydlig problemformulering och en ordentlig genomgång av den litteratur som finns i ämnet.
Detta är givetvis inte en komplett genomgång av de typer av undersökningar som man kan göra, men dessa tre är de vanligaste formerna på gymnasiets naturvetenskapliga program. Det viktiga är att en undersökning måste behandla en tydligt formulerad problemställning och använda primärdata för att svara på denna.

Arbetsgången i forskningsprocessen

Under alla tider har människan tittat på naturliga företeelser och frågat sig varför. Vi är födda nyfikna och vi vill gärna ha svar på våra frågor. De referenser vi har tillgängliga kan vara Nationalencyklopedin eller internet, men denna litteraturgranskning ger ofta inga riktiga, heltäckande svar. All forskning börjar alltså med att vi har en fråga som verkar svår att få svar på, vilket ofta kan vara en ytterligare sporre att gå vidare för att finna svar.

Problemformulering

Din första litteratursökning gör ofta att du inser att din fråga måste preciseras eller hyfsas till för att du skall kunna gå vidare. Generellt gäller att ju mer exakt din fråga är desto bättre blir resultatet av din undersökning. Många erfarna forskare tvekar inte att utpeka detta steg som det absolut viktigaste, så ta dig tid att tänka igenom din problemformulering noggrant. Detta gäller speciellt om du använder begrepp som kan tolkas på olika sätt. Även dessa måste då ges en tydlig definition.

Hypotesformulering

När du väl är nöjd med din problemformulering, skall du ge ett svar som är en välgrundad gissning baserat på logiskt tänkande. Till problemformuleringen ”Blir man fet om man äter alla sina måltider på Macdonalds?” är det ett rimligt antagande att svaret blir ”Ja”. Det är dock inte det enda antagandet som kan göras. Vid undersökningens slut kan du mycket väl ha kommit fram till att svaret är nej, eller att det beror på vad man väljer ur menyn, eller att det beror helt på vilka gener man har. Hypotesen kommer alltså att innehålla en hel del av forskarens egna värderingar, och den valda hypotesen styr till viss del vilken typ av undersökning man gör. Det är därför viktigt att man försöker frigöra sig från sina egna fördomar och förväntningar, annars är risken att man konstruerar försöket så att det ger de förväntade resultaten. 

Hypotesen grundar sig på redan vunnen kunskap i ämnet, och kan därför inte bara gripas ur luften eller byggas på en känsla. I forskningsområden där det inte finns någon eller ringa tidigare kunskap, är det svårt att göra en tydlig problemformulering och tänka sig en förväntad utgång. Man måste istället kasta sig rakt ut i verkligheten och observera hur det ser ut. Har man inget att stödja en hypotes på, får man istället bygga sin forskning på en eller ett flertal frågeställningar, som ofta kan preciseras allt eftersom forskningen pågår.

Observation

Det kommer nog inte som en överraskning för dig, att vill man veta något om verkligheten måste man ge sig ut i den. Din hypotes skall alltså bekräftas eller förkastas och detta gör vi genom experiment, intervjuer, enkäter, eller alla andra metoder som forskaren anser som relevanta för att få kontakt med den objektiva verklighet som vi tror finns. 

I en litteraturundersökning gör du inte dessa observationer själv, utan förlitar dig på andras arbeten. I denna typ av undersökning är det därför viktigt att du kommer så nära primärkällan som möjligt, för att inte låta dig förvillas eller förledas av andras tolkningar.

Analys

Statistik är idag ett av forskarens viktigaste verktyg, och matematikens skönhet tillför all forskning högre trovärdighet. Dina rådata har knappast någon mening om du inte kan organisera dem för att få en form som är möjlig att tolka. Formen måste också vara relevant för den problemställning du har.

Tolkning

Dina (eller andras) observationer har föga värde om de inte sätts in i sitt sammanhang och ges en mening. Du har säkert redan insett att detta är en mycket komplicerad process, där kvaliteten helt beror på hur noggrann du varit i de tidigare stegen. Gör inte misstaget att tro att dina insamlade data talar för sig själv. Det finns nog inget större enskilt område för dispyter inom forskningen än just tolkningen av en undersökning. Du har en mycket stor frihet vid val av metoder för ditt forskningsarbete, men det är viktigt att alla stegen i processen är optimerade för problemställningen. Du vill ju ha rätt svar på rätt fråga – inte ha rätt svar på fel fråga (eller tvärtom).

Rapportering

Allt sedan människan började kommunicera genom ristade tecken för över 5 000 år sedan, har vi använt detta uttrycksmedel för olika ändamål. I de flesta kulturer har det skrivna språket varit förbehållet ett visst samhällsskikt, och ofta haft religiösa syften. Idag tar vi det skrivna språket för självklart och som ett villkor för att klara av de flesta vardagliga göromål, såsom att läsa en tidtabell, en bruksanvisning eller dagstidningen. Vi meddelar oss också genom elektroniska plattformar (epost och SMS), och inom många yrkesgrupper är det en viktig del av vardagen att kunna kommunicera med kollegor eller myndigheter med hjälp av det skrivna ordet. 

I skolan tränas förmågan att uttrycka sig i skrift i svenskämnet, men olika discipliner har sina egna formella krav på hur dokumenten skall se ut. Inom naturvetenskapen finns det i dag tämligen strikta riktlinjer för hur olika typer av dokument skall vara uppbyggda för att underlätta både för läsaren och för författaren. För mer handfasta tips om hur man bygger upp sitt dokument hänvisar jag till fliken Kommunicera vetenskap.

Det naturvetenskapliga förhållningssättet

Vi ser två gradienter när vi rör oss i min uppräkning från vetenskaplig primärlitteratur till nyhetspublikationer. Den ena går från stor vederhäftighet och goda möjligheter att granska påståenden till mindre eller ingen förhandsgranskning och mindre möjlighet att som läsare själv göra bedömningar av säkerheten i påståendena. Den andra gradienten går från dålig tillgänglighet och allmänrelevans till bättre spridning och relevans för gemene man. Jag tror dock att det finns många nyanser här. Allt är inte svart eller vitt. Trots noggrann granskning och omarbetning kan det t.ex. slinka igenom felaktigheter i den vetenskapliga litteraturen. Det kan också finnas fall då det är lämpligt och fullt möjligt även för den som inte är vetenskapsman, att gå till primärlitteratur för att lära. Det som jag dock tror är viktigt för både producenter och konsumenter av kunskap om naturen är att alltid behålla det vetenskapliga förhållningssättet till kunskap, vilket innebär att man: 

• är saklig och objektiv
• undviker auktoritetstro
• ifrågasätter istället för att acceptera
• inte förvanskar fakta
• skiljer värderingar och fördomar från objektiva fakta
• är noggrann och metodisk
• försöker falsifiera alla sina påståenden 

Det kan vara mycket svårt att behålla det vetenskapliga förhållningssättet i alla sammanhang, och det finns problem där ingen vet hur man skall göra för att tillämpa strikt vetenskapliga metoder för att nå kunskap. Ofta råder det också oenighet om hur man ska tolka och värdesätta resultat. Som jag ser det, kan vi dock bara skingra osäkerhet och nå enighet genom att ställa skiljaktiga påståenden (förklaringsmodeller) mot varandra och testa dem mot verkligheten. Sådant som inte går att testa idag kan förhoppningsvis bli möjligt i framtiden, genom teoretiska och tekniska framsteg.