KRISTALLVATTEN

En ”vanlig” saltkristall är ett stort nätverk av omväxlande positiva och negativa joner i ett regelbundet mönster i alla riktningar. De positiva och negativa jonerna binder till varandra med starka jonbindningar, som uppstår eftersom plus- och minusladdningar attraherar varandra. Finns det vatten i närheten (t.ex. genom att kristallen ligger i vatten, eller genom att det finns vattenånga i luften) kan kristaller av vissa salter plocka in vattenmolekyler i kristallstrukturen. Man säger då att saltet blir hydrerat. Ofta, men inte alltid, sker detta genom att det uppstår bindningar mellan den positiva jonen och de elektronrika syreatomerna i vattnet. Detta kallas för koordination. Det är ofta metalljoner med mer än en plusladdning som är bäst på att binda till sig vatten på det sättet.

Ett exempel på joner som gärna binder till vatten är koppar(II)joner, Cu2+. Om saltet koppar(II)sulfat, CuSO4, har kontakt med vatten lagras vattenmolekyler in i saltkristallen. Kristallvattnet kan påverka saltets egenskaper. Kopparsulfat som inte är hydrerat har t.ex. gråvit färg, medan fullständigt hydrerat kopparsulfat har blå färg, som uppkommer genom att vattenmolekylerna som ligger närmast koppar(II)jonerna påverkar de tillgängliga energinivåerna för kopparns elektroner.

Formel och namn
För att beskriva ett salts kemiska uppbyggnad använder man en empirisk formel, dvs. en formel som visar förhållandet mellan antalet av den positiva jonen och antalet av den negativa jonen. Magnesiumklorid har t.ex. den empiriska formeln MgCl2, vilket betyder att det finns dubbelt så mycket kloridjoner som magnesiumjoner i en kristall av magnesiumklorid. Den empiriska formeln anger även vad som är saltets formelenhet, dvs. vad som är den minsta byggstenen som kan bygga upp kristallen genom att upprepas tillräckligt många gånger.

Om ett salt innehåller kristallvatten anges detta i den empriska formeln med ett multiplikationstecken. För fullständigt hydrerat magnesiumklorid blir t.ex. formeln MgCl2 • 6H2O, där 6H2O anger att varje formelenhet innehåller sex vattenmolekyler.

Vill man namnge ett salt med kristallvatten lägger man på ordet hydrat på slutet, tillsammans med ett grekiskt räkneord som anger antalet vattenmolekyler per formelenhet.

De numeriska prefix som används är:

monoetthexasex
ditvåheptasju
tritreoktaåtta
tetrafyranonanio
pentafemdekatio

Fullständigt hydrerat magnesiumklorid får på så vis namnet magnesiumdikloridhexahydrat, där hexa står för sex.