GASER

Luften vi andas

Det skikt av luft som omger jorden kallas för atmosfären. Ju längre från jordytan man kommer, desto glesare blir det mellan molekylerna – man säger att luften blir tunnare och därmed också svårare att andas. Uppe på Mount Everest, på nästan 9000 meters höjd, måste de flesta ha med sig syrgas för att kunna andas.

Det finns ingen tydlig gräns när atmosfären tar slut, men det mesta som vi ser – till exempel väder – sker på mindre höjd än 10 000 meter.

En gas som inte visas i dagrammet till höger är vattenånga. Mängden vattenånga beror på årstid, tid på dygnet och var man befinner sig på jorden. Den varierar normalt mellan 0 % och 4 %, där det är fuktigast i tropikerna.

Kvävgas

Den vanligaste gasen i luften är kväve. Denna gas har ingen funktion för vår kropp, och egentligen inga andra organismer heller. Fast det är ganska bra att det finns så mycket kväve i luften – hade det varit mer syre skulle vi haft betydligt fler bränder.

Syrgas

Den form av liv vi känner till kan inte existera utan syre. Syre är därför en vanlig gas i atmosfären, men det är också ett vanligt grundämne i jordskorpan det förekommer som oxider. Och en stor mängd syre finns bundet i vatten.

Koldioxid

Koldioxid bildas när djur andas och när kolföreningar brinner, till exempel ved. Växterna måste ha koldioxid för fotosyntesen, så vi klarar oss inte utan denna gas. De senaste 100 årens användning av fossila bränslen har dock gjort att mängden ökat.

Ädelgaser

Ädelgaserna utgör tillsammans knappt 1 % av gaserna i atmosfären. Ädelgaserna hittar du i samma kolumn längst till höger i periodiska systemet, vilket innebär att de har fullt yttre skal. De har alltså inte behov av att göra sig av med elektroner eller att skaffa fler. De ingår därför mycket sällan i kemiska föreningar och förekommer naturligt som ensamma atomer. 

Eftersom de är så stabila, är de användbara för att skydda mot reaktioner som man inte vill ha, till exempel vid svetsning eller vid tillverkning av läkemedel, där syret i luften kan ge problem.

Ozon

Ozon består av tre syreatomer och är en instabil molekyl med helt andra egenskaper än syrgas. När vanlig syrgas utsätts för hög energi delas molekylen i två fria syreatomer. Dessa vill inte vara ensamma, utan binder till varsin syreatom och bilder då två ozonmolekyler. Marknär ozon skadar djur och växter, men det ozon vi har högt upp i atomosfären skyddar oss mot skadlig UV-stråling.

Ozon

Växthuseffekten

När man hör talas om växthuseffekten, upplevs detta ofta som något dåligt, men vi skulle inte kunna leva på jorden annars. De gaser som vi har i atmosfären gör att en del av energin från solen stannar kvar och jämnar ut temperaturen. Utan växthuseffekten, skulle det vara mycket varmt på dagen och mycket kallt på natten. Om vi jämför med temperaturerna på månen, som saknar atmosfär, varierar temperaturen mellan -230 °C och 120 °C, med en medeltemperatur på cirka -20 °C.

Anledningen till att växthuseffekten diskuteras idag, är den ökade halten koldioxid i atmosfären som vi bidrat med genom vår livsstil. Med mer koldioxid (och andra gaser som bidrar till växthuseffekten, till exempel metan från kor) ökar också temperaturen på jorden – vi kallar detta den globala uppvärmningen. Medeltemperaturen på jorden ökar långsamt, men vi redan nu se förändringar av vädret och att isarna vid polerna smälter.

Denna utvecklig går att stoppa, men då måste vi ändra vår livsstil – transporterna med bensin- eller dieseldriva fordon måste minska och vi måste ändra våra matvanor till att äta mer lokalt odlad mat.
 

Vätgas

Väte är det första grundämnet i periodiska systemet. Väte är det lättaste och vanligaste grundämnet i universum, men vätgas är ovanligt på jorden – nästan allt vårt väte är bundet i vattenmolekylen. Vätgas ger mycket energi när det brinner och avgaserna blir rent vatten. Det är därför många som tror att detta kommer att bli vårt nästa bränsle. 

Vätgas

Giftiga gaser

Vid förbränning av kolförenngar bildas inte bara koldioxid, utan det finns alltid föroreningar i bränslet. Detta kan ge upphov till skadliga gaser som kväveoxider och svaleoxider. Under vissa förhållanden kan dessa gaser samlas så att blir svårt att andas. Detta kallas smog – en giftig dimma.

Kvävemonoxid

Svaveldioxid

Övningsfrågor

Vad används kväve, syre och koldioxid till?

Ozonskiktet i atmosfären kan skadas av vissa föroreningar. Vilka är dessa och hur går det till?

Hur tillverkas värgas?

I vilka stora städer har man haft problem med smog de senaste åren?