JONFÖRENINGAR

Jonbindningar är mycket starka. De positiva och negativa jonerna ordnar sig i ett regelbundet mönster i sin fasta form. Detta kallas ett gitter. Eftersom de positiva och negativa jonerna oftast är olika stora, bryts den fasta jonkristallen sönder i ett oregelbundet mönster.

Många jonföreningar är vattenlösliga. Vattenmolekylerna är inte elektriskt laddade som joner, men de har lite fler elektroner på syresidan och lite mindre på vätesidan. Detta kallas att molekylen är polär (se avsnittet om vatten). Detta gör att de kan bryta jonföreningarnas mönster.

Salter är inte bara salt

Det finns många fler salter än vanligt bordssalt, eftersom salt är ett allmänt begrepp för jonföreningar. Salt är alltså ett samlingsnamn för ämnen som innehåller en positiv jon och en negativ jon. Oftast är den positiva jonen en metalljon. Den negativa jonen är antingen en icke-metall eller en sammansatt jon. Se exempel här till höger. Observera att samansatta joner består av två grundämnen. Bindningen mellan dem är så stark att de inte separeras i en vattenlösning.

Positiva joner

Natriumjon, Na+
Kaliumjon, K+
Kalciumjon, Ca2+
Magnesiumjon, Mg2+
Järnjon, Fe2+ eller Fe3+
Kopparjon, Cu+ eller Cu2+
Zinkjon, Zn2+

Negativa joner

Kloridjon, Cl-
Svaveljon, S2-
Oxidjon, O2-
Hydroxidjon, OH-
Sulfatjon, SO42-
Karbonatjon, CO32-
Fosfatjon, PO43-

Metalloxider

Många metaller bildar olösliga föreningar med syre – metalloxider.  Det är bara guld man hittar i ren form i naturen, så den malm som kommer från gruvor måste bearbetas för att man skall få fram de rena metallerna. 

Vanliga metalloxider är:
Hematit – Fe2O3
Magnetit – Fe3O4
Aluminiumoxid (Korund) – Al2O3
Svavelkis – FeS
Kopparkis – CuFeS2

Du får lära dig mer om mineraler och bergarter i avsnittet Marken.

Bilden visar ädelstenen rubin, som är aluminiumoxid där små föroreningar av krom ger den röda färgen. Andra metaller ger blå, gul, grön eller orange färg. Då kallas ädelstenen istället för safir.

Övningsuppgifter

Ta reda på användning och den kemiska formeln för:

Kaustiksoda
Målarsoda
Gips
Salmiak (ammoniumklorid)
Kalk
Cement