ORGANISK KEMI

Organisk kemi beskriver de molekyler som bildas med kol, väte och några få andra molekyler. Gemensamt är också att dessa ämnen förekommer naturligt hos levande organismer. Fast under de senaste hundra åren har vi lärt oss tillverka dessa i laboratorier och även uppfunnit nya molekyler, till exempel plaster som inte finns i naturen. 

Kolatomen

Kolatomen, med sina fyra valenslektroner, är mycket speciell. De bildar sällan jonföreningar, utan väljer istället att dela fyra elektroner med andra grundämnen. Detta kallas elekrronparbindning eller kovalent bindning. Det är inte basra andra grundämnen som kan användas för denna delning, utan även andra kolatomer. Det kan därför bli i princip oändligt långa kedjor där kolatomerna sitter ihop med varandra. Dessa kedjor kan både vara raka och grenade.

Kol och väte är grunden för den organiska kemin

De enklaste organiska föreningarna består av kol och väte. Dessa kallas för alkaner och de namnges efter hur många kol de har. Alla alkaner har ett namn som slutar på -an. I bilden ovan visas även grafit och diamant. Dessa molekyler består bara av kol och klassas inte som organiska ämnen eftersom de inte ingår i levande organismer.

1 kol – metan
2 kol – etan
3 kol – propan
4 kol – butan
5 kol – pentan
6 kol – hexan
7 kol – heptan
8 kol – oktan
9 kol – nonan
10 kol – dekan
11 kol – undekan
12 kol – dodekan


Kolväten kan vara raka eller grenade. Kolväten med lika många atomer av varje slag, men med olika utseende kallas för isomerer. Ju fler kol den kemiska föreningen består av, desto fler isomerer finns det.

Kolväten kan också vara omättade. Detta innebär att de har färre väteatomer än motsvarande alkaner. För att detta skall fungera, måste de kol och väte som finns dela på fler elektroner. Hos omättade kolväten kan det därför finnas både dubbelbindningar och trippelbindningar. Kolväten med minst en dubbelbndning har ett namn som slutar på -en. Finns det minst en trippelbindning slutar namnet på -yn.

Propen har tre kol och en dubbelbindning.

Propyn har tre kol och en tripelbindning.

Mer än bara kol och väte – alkoholer

Alkoholer består av kol, väte och syre, där en syreatom och en väteatom sitter samman (-OH). Alkoholer kan ha olika många kolatomer och det kan finnas mer än en OH-grupp. Alla alkoholer har ett namn som slutar med -ol.

Metanol

Etanol (vanlig alkohol)

Glykol

Glycerol

Mer än bara kol och väte – organiska syror

Om man till en alkhol dessutom kopplar ett dubbebundet syre för man en organisk syra. Det finns många olika organiska syror i naturen och i din kropp, till exempel citronsyra, mjölksyra och äppelsyra. Dessa syror kan ha mer än en syragrupp i molekylen. Alla organiska syror har ett namn som slutar med -syra. Långa organiska syror kallas även för fettsyror eftersom de ingår i fetter.

Myrsyra

Ättiksyra (finns i vinäger)

Askorbinsyra (C-vitamin)

Även organiska syror kan ha dubbelbindningar mellan kolatomerna, speciellt fettsyror. Finns det en sådan kallas den bara för omättad och finns det mer än en dubbelbindning kallas det för fleromättat. Placeringen för dessa dubbelbindningar namnges ibland efter var de sitter i förhållande till slutet på kolkedjan. Sitter dubbelbindningen på kol nummer tre från slutet kallas den
för en omega-3-fettsyra.

Mer än bara kol och väte – estrar

En ester får vi om vi kombinerar en alkohol med en organisk syra. Estrar har ofta mycket behaglig doft och smak och används därför i livsmedelsindustrin, till exempel för att smaksätta godis och glass. Men vi använder estrar till annat också, till exempel dynamit och plaster. Alla estrar har ett namn som slutar med -oat. Nedantående ester har bildats av ättiksyra (etansyra) och etanol och kallas etyletanoat. Vild bildningen försvinner en vattenmolekyl.

Många estrar luktar gott och förekommer naturligt i frukt och blommor, men man tillverkar också estrar i laboratorier för att använda i mat och godis. Ofta luktar den alkohol och organiska syra man använder inte speciellt gott eller till och med illa.