VATTEN

Det är svårt att tänka sig ett liv utan vatten, men detta livsmedel är tyvärr ojämnt fördelat på jorden. I Sverige har vi oftast mer än nog, även om vissa delar kan få brist under en kort tid på sommaren. På andra platser regnar det inte alls.

Den viktigaste kemiska föreningen

De former av liv vi känner till är helt beroende av vatten – bakterier, växter och djur behöver alla vatten för att kunna leva. Vi kan klara oss utan mat i två veckor, men är vi utan vatten i två dagar kommer vi att må mycket dåligt.

Kroppen består av 70% vatten. Om man räknar in allt det vatten som går åt för att tillverka den mat vi äter och andra varor, använder varje svensk cirka 6000 liter vatten VARJE DAG! Vi dricker bara 1,5-2 liter om dagen.

Vattenplaneten

Nästan allt vatten på jorden finns i haven – drygt 97%. Det sötvatten som finns är till största delen bundet i glaciärisar. Det är bara en försvinnande liten del som finns i sjöar och vattendrag. Tyvärr kan vi inte dricka havsvattnet, men det finns maskiner som kan omvandla saltvatten till dricksvatten. Dessa kräver dock mycket energi.

Ovanliga egenskaper

Vattenmolekylen är ingen jon – den är elektriskt neutral utåt. Men det finns ett överskott av elektroner på syresidan och ett undersott av elektroner på vätesidan. Detta kallas dipol. Negativa och positiva sidor dras mot varandra, så att vattenmolekylerna bildar ett mönster. I vattenånga rör sig molekylerna så snabbt att detta mönster inte är märkbart, men i vatten i flytande form har molekylerna lägre energi och därmed lägre hastighet. Ju kallare vattnet blir desto tätare kommer molekylerna varandra och vid +4°C är vattnet som mest kompakt – det har sin största densitet. Vid lägre temperaturer ordnar sig vattenmolekylerna i ett regelbundet mönster med sexhörningar och volymen ökar.

När vattnet blir kallare kommer molekylerna närmare varandra. Vid +4°C har rent vatten sin största densitet. Kyls vattnet av ytterligare kommer molekylerna att ordna sig i ett regelbundet mönster och då ökar volymen. Is är alltså lättare än vatten och flyter därför på vattnet. Detta gör att det kan finns liv i en sjö under isen – nere vid botten blir det inte is och vattnet där är varmare än vattnet precis under isen.

Vattnets kretslopp

Vattenmolekylerna befinner sig i ett ständigt kretslopp där energin från solen är drivkraften. Solen värmer upp ytvattnet som avdunstar. Den lätta vattenångan stiger upp i atmosfären, men när den når en viss höjd har den blivit så avkyld att den kondenserar till vattendroppar. Det är detta som bildar moln. När det blir så mycket vattendroppar i molnet att de inte längre kan hållas kvar, börjar det regna eller snöa. När vattnet faller ner på jorden samlas det upp i vattendrag som till slut når havet och cirkeln är sluten.

Vattenrening – dricksvatten

Eftersom vatten är ett så viktigt livs-medel, måste det vara absolut rent för att vi skall kunna dricka det. Orent vatten dödar många människor varje dag, speciellt små barn och i stora delar av världen går inte kranvattnet att dricka. I våra trakter, kan man på många platser dricka vattnet i sjöar och bäckar utan att bli sjuk, men det vatten som kommer ut ur kranen har gått igenom en komplicerad process för att vara garanterat rent.

Vattenrening – avloppsvatten

Det vatten vi använder i hemmet och i industrier kan inte släppas ut i naturen utan att renas. Denna process är mycket viktig för att inte förorena vattendrag, sjöar och våra kustnära vatten. Tyvärr är det inte alla länder som ser lika seriöst på detta, utan där släpps allt ut orenat med ofta långtgående konsekvenser för både djur och människor. Eftersom allt till slut hamnar i havet, är det också där som de största problemen finns.

Vårt kranvatten är garanterat säkert att dricka. Det genomgår en reningsprocess i flera steg där det sista steget innebär att vattnet släpps ner genom marken för att bilda mer grundvatten som sedan pumpas upp igen. Klicka på bilden för förstora.

Vårt avloppsvatten genom går rening i flera steg – mekanisk, kemisk och biologisk rening, innan det släpps ut. Klicka på bilden för att se tydligare.

Övningsuppgifter

Förklara begreppet ytspänning.

Vad händer i kroppen när vi inte får i oss tillräckligt med vatten?

Hur kan en normal svensk göra av med så mycket som 6000 liter vatten om dagen? Var finns den största vattenförbrukningen – är det maten, våra kläder, transporter eller något annat?